Regeringen vill satsa 800 miljarder på väg och järnväg

Regeringen vill lägga 799 miljarder kronor på främst väg och järnväg åren 2022–2033.

Det öppnar för nya satsningar på höghastighetståg, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

– Detta är den största satsningen på infrastruktur i modern tid, sade han när infrastrukturpropositionen presenterades.

Propositionen lägger de ekonomiska ramarna för infrastrukturåtgärder i Sverige år 2022–2033.

Nuvarande ram för 2018–2029 ligger på 622,5 miljarder kronor i 2017 års priser. Den höjs nu till 799 miljarder. Även om det är i 2021 års priser, så innebär det en höjning med 21 procent.

Miljöminister Per Bolund (MP) är glad över att kunna presentera höjningen.

– Vi ska bygga världens första fossilfria välfärdsland, säger han.

Det finns tryck från många håll, inte minst kommuner och regioner, på mer pengar till infrastruktur. Många anser att en höjning på 20 procent är nödvändig.

Enligt regeringen kommer pengarna att räcka till att fortsätta som tänkt med de infrastrukturåtgärder som finns i nuvarande så kalllade nationella plan. Till exempel järnvägsprojekten Sydostlänken och Göteborg-borås, vägprojektet Tvärförbindelse Södertörn eller satsningarna på ökad kapacitet i Luleås och Göteborgs hamnar.

Infrastrukturminister Eneroth uppger att inga projekt ska behöva lyftas ur den nuvarande planen för att skapa utrymme för annat eller på grund av omprioriteringar.

– Lagt kort ligger, säger han. Enligt Eneroth och Bolund öppnar den höjda ekonomiska ramen även för nya deletapper när det gäller höghastighetståg. Trots många oklarheter, svarar båda ett rakt ”ja” på frågan om nya stambanor ska byggas från Stockholm till Göteborg och Malmö.

Men i vilken takt de ska byggas, hur de ska byggas och vad de får kosta finns i dag inget beslut om.

För närvarande finns bara tre delsträckor med i nuvarande nationella plan för 2018–2029; Järna–linköping, Göteborg–borås samt Hässleholm–lund.

När riksdagen godkänt den nya ekonomiska ramen ska Trafikverket ta fram ett förslag på ny plan för prioriterade infrastrukturåtgärder 2022–2033. Eneroth är försiktigt när det gäller att utlova nya delsträckor i den planen.

– Givet att stambaneprojekten ska vara klara 2040, så är det klart att Trafikverket kommer att kunna föreslå detta, säger han.

Men Trafikverket har tidigare betonat vikten av att underhålla och förbättra det väg- och järnvägsnät som finns, i stället för att satsa på nya projekt. Myndigheten bedömde i ett underlag till regeringen att en höjning av ekonomiska ramen med 20 procent skulle räcka för att upprätthålla vägnätets och järnvägens funktionalitet, samt till åtgärder i nuvarande plan. Däremot inte till några nya investeringsprojekt.

Det helhetsförslag på nya stambanor som för några år sedan förhandlades fram av staten, kommuner och regioner i den så kallade Sverigeförhandlingen bedöms av Trafikverket kosta 295 miljarder kronor.

Bolund tror dock att Trafikverket ”ser” att den överenskommelsen är viktig för utvecklingen i stora delar av landet.

Regeringen har förhandlat fram infrastrukturpropositionen med Centern (C) och Liberalerna (L).

L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson räknar med att Trafikverket kommer att vilja skjuta nya stambanor på framtiden.

– Det blir ingen gräddfil för dem som Miljöpartiet vill, säger han.

C:s infrastrukturpolitiske talesperson Anders Åkesson räknar med att nya etapper för höghastighetståg finns med i den nationella planen nästa år.

Viktigast för C har dock varit att de 799 miljarderna i infrastrukturpropositionen kommer hela landet till del, till exempel genom att det ska finnas pengar till underhåll av mindre vägar ute i landet.

– Hela landet-perspektivet är viktigt, säger Åkesson.