Robotarmen gjorde Ulf Karlsson hel igen
Ulf Karlsson blev av med sin högerarm för länge sedan. Nu har han en robotarm som han kontrollerar direkt med sina tankar – och som får honom att känna sig hel igen. Tekniken har utvecklats i Göteborg och Ulf Karlsson är en av fem personer i världen som l
Det hörs ett lätt surrande från en motor när Ulf Karlsson lyfter upp ett glas vatten. Han sätter ner det på bordet. Sedan tar han en körsbärstomat och håller upp den, för att visa precisionen hos den konstgjorda handen.
– Den betyder oerhört mycket. Först och främst hjälper den mig i min vardag. Att greppa saker, hålla i saker, lyfta. När man ska skriva något kan man hålla fast papperet, säger han och visar.
– Sedan slipper jag vara sned i kroppen. En arm väger ju några kilo och när jag saknade den ena fick jag problem med ryggskott. Självförtroendet har också växt. Jag känner mig hel igen.
Hur stark är den känslan?
– Den är väldigt stark, faktiskt. Jag tyckte att jag hade ett ganska bra självförtroende efter amputationen men det kanske jag inte hade. När jag fick den här protesen som fungerade så bra, då kändes det som ... nu är jag en vanlig människa. Det är viktigt att känna det.
Det var vintern 1997 som den då 21-årige Ulf Karlsson, matros på ett handelsfartyg, råkade ut för en arbetsplatsolycka ute på Nordsjön.
– Jag gjorde underhållsarbete på en stor fläkt. Fläkten gick igång och min arm blev krossad väldigt illa. Det blev helikopter till England, de gjorde allt de kunde men det gick inte att rädda armen, berättar han.
Efter amputationen fick han en mekanisk så kallad hylsprotes som aldrig kändes bra. Han lade den åt sidan och levde utan högerarm i många år. Fram på 2010-talet hörde han talas om en ny sorts proteser som utvecklades i Göteborg och anmälde intresse.
Först handlade det om att förankra den direkt i benet – en teknik som också har utvecklats här i stan. Därefter fick han kontakt med Max Ortiz Catalán, en forskare på Chalmers som utvecklat en metod att styra proteser direkt från hjärnan.
Efter tre operationer under en tvåårsperiod var utrustningen på plats. Därefter tog det några månader att justera och ställa in den.
Nu sitter Ulf Karlsson vid köksbordet på Hisingen och visar hur det fungerar.
– Härinne är det små kontakter, 16 piggar, säger han och visar på skruven som sticker ut ur armstumpen.
Piggarna är kopplade elektroder som fångar upp nervernas elektriska signaler.
– Signalerna kommer ut från kroppen, sen går de in i protesen.
Han pekar på en decimeterlång metallcylinder ovanför själva protesen.
– Här sitter ”hjärnan” med mjukvara och hårdvara. Elektroniken omvandlar signalerna och gör att jag kan styra protesen.
Själva protesen är av en vanlig massproducerad typ och kan bytas ut. Ulf har två extra ”händer”, en för paddling och skidåkning och en annan för bland annat trädgårdsarbete.