Myndigheter får delat ansvar för landets beredskap
60 statliga myndigheter ska bli så kallade beredskapsmyndigheter med ansvar för en eller flera viktiga samhällsfunktioner. Dessutom inrättar regeringen ett särskilt näringslivsråd med representanter från olika branschorganisationer och näringslivet.
– Beredskapsmyndigheterna ska ha en särskilt god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) vid en pressträff.
Det är mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde som regeringen vill snabba på återuppbyggnaden av det civila försvaret och krisberedskapen.
Samhället indelas också i tio beredskapssektorer. Till dem hör hälsooch sjukvård, räddningstjänst, transporter, ordning och säkerhet och livsmedelsförsörjning. Morgan Johansson pekar på att man nu får ett tydligare ledningsansvar.
– Vi vet ju alla hur det är om vi säger att alla har ansvar så blir det lätt att ingen har ansvar. Nu pekar vi på en myndighet att den har huvudansvaret för att detta fungerar i kris och krig.
– Det handlar som alla förstår om mycket stora uppgifter som spänner över hela samhället. Till exempel – hur ser vi till att sjukhus har fungerande elförsörjning? Det är praktiska frågor man ska gå igenom och planera för.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Försvarsmakten kommer att ha en samverkande och stödjande roll.
– Den nya strukturen för krisberedskapen och det civila försvaret kommer att innebära en tydligare rollfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och en bättre samordning. Detta borgar för ett mera effektivt samarbete och snabbare beslutsvägar, säger civilminister Ida Karkiainen.
Landet delas också upp i sex civilområden geografiskt – norra, mellersta, östra, sydöstra, västra och södra. Det är länsstyrelserna i Norrbotten, Örebro, Stockholm, Östergötland, civilminister Västra Götaland och Skåne län som blir civilområdesansvariga. De får uppgifter som syftar till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.
– Om det värsta skulle hända och Sverige skulle hamna i krig skulle ett krisscenario sannolikt se olika ut i olika delar av landet. Därför är det viktigt att vi kan göra riktade insatser som kan se ut på ett visst sätt i Göteborgsområdet och på ett annat sätt i till exempel Norrbotten, säger civilminister Ida Karkianen (S).
Formellt kommer man att börja arbeta i den nya strukturen från och med den 1 oktober, men många myndigheter har redan påbörjat arbetet.
Regeringen kommer också att inrätta ett särskilt näringslivsråd för totalförsvar och krisberedskap där representanter från olika branschorganisationer och näringslivet kommer att delta tillsammans med generaldirektören för MSB, ÖB samt de tre statsråden Morgan Johansson, Peter Hultqvist och Karl-petter Thorwaldsson.
– Det här är ett av områdena där vi har tagit intryck av vårt östra grannland Finland. Där finns en väl inarbetad struktur mellan staten och näringslivet. Det en hederssak för företagen att vara med och försvara landet när det verkligen gäller och den attityden vet jag finns i det svenska näringslivet också när vi behöver höja vår beredskap, säger Morgan Johansson.
Den nya strukturen för krisberedskapen och det civila försvaret kommer att innebära en tydligare rollfördelning mellan aktörerna inom det civila försvaret och en bättre samordning. Ida Karkiainen (S)
ARKIVBILD: FREDRIK SANDBERG