Blodigt år för det fria ordet i Mexiko
Journalister i Mexiko arbetar med livet som insats – mot dåliga odds. Det gångna året har varit det blodigaste på länge i ett land som beskrivs som det farligaste att verka inom i formell fredstid.
Hunden Chato ligger framför ett litet radhus i den mexikanska gränsstaden Tijuana med sitt huvud på marken. Journalister som har samlats noterar att han ser sorgsen ut, som om han väntar på någon.
Poliser arbetar bakom avspärrningsband. Under gårdagskvällen hittades Lourdes Maldonado López, journalist tillika Chatos matte, mördad i sin bil framför sitt hem. 67-åringen hade skjutits till döds.
Mordet skedde i januari och har följts av ytterligare ett tiotal i Mexiko under året, enligt Reportrar utan gränser (RSF). Det är ett av åtminstone 80 under det senaste årtiondet.
”För journalister är Mexiko världens farligaste land i fred”, skriver organisationen i sin årsrapport om våld mot journalister världen över.
Lourdes Maldonado López hade under flera årtionden rapporterat om politik och korruption i Mexiko. 2019 ställde hon sig upp på en presskonferens med Mexikos president Andrés Manuel López Obrador och vädjade om hjälp.
– Herr president, jag kan inte göra något utan er hjälp, sade hon, med hänvisning till tidigare attacker mot henne.
– Jag fruktar för mitt liv. Maldonado López låg då i en lång arbetsrättslig tvist med en tidigare arbetsgivare, tv-kanalen Primer Sistema de Noticias, som ägs av delstaten Baja Californias tidigare guvernör. Hon sade sig ha blivit hotad flera gånger av dennes sändebud.
I samband med mordet framgick det att journalisten fyra dagar tidigare hade vunnit rättsfallet.
Ytterligare tre journalister mördades i januari, som beskrivs som den blodigaste månaden för Mexikos journalistkår sedan 2011.
RSF räknar till elva journalister som har mördats i år i fall kopplade till deras arbete. Fn-organet Unescos observatörer räknar till totalt 19 journalistmord.
27 journalister saknas i Mexiko, enligt RSF. En av dem är en man som försvann spårlöst i september.
De senaste åren hade Lourdes Maldonado López varit föremål för det särskilda skyddsprogram som myndigheterna har inrättat för journalister, vilket bland annat innebar att poliser patrullerade vid hennes hem och att hon hade ett personligt larm.
Skyddsprogrammen finns i 17 av Mexikos 32 delstater, men många av dem ”existerar bara på pappret och har varit näst intill totalt ineffektiva”, enligt Committee to Protect Journalists (CPJ).
Nästan alla brott som begås mot journalister förblir ouppklarade, enligt civila organisationer som följer myndigheternas arbete.
I Reportrar utan gränsers årsrapporter har Mexiko i fyra år på raken varit det land där flest journalister har mördats i samband med arbete.
Morden i januari väckte stora protester från landets journalistkår och i civilsamhället, där det sedan länge har höjts krav om att myndigheterna ser till att journalister kan sköta sina arbeten utan att riskera sina liv. Men fler av deras kollegor mördades under kommande månader.
Mexikos president Andrés Manuel López Obrador har sedan han tillträdde 2018 konsekvent tonat ned den hotbild som journalister står inför.
Vänsterpopulisten har gjort det till en vana att avfärda negativ rapportering som falsk. När han håller presskonferenser, vilket han gör varje dag, brukar han under en särskild vinjett hänga ut och lista journalister som han inte tycker om.
Efter mordvågen i januari valde han att gå till angrepp mot en ”partisk press som har sålt ut sig”. Ett par veckor senare, efter ännu ett mord, anklagade presidenten journalistkåren för att försöka använda det som en kritisk kampanj mot honom.
Fler journalister dödas i Mexiko än i länder där det är krig. I landet råder sedan länge en annan typ av konflikt, en mot mäktiga narkotikakarteller, som drabbar stora delar av samhället.
Mexikanska journalister har under det blodiga året 2022 vittnat om hot från såväl karteller som myndighetsföreträdare.