Nu börjar straffen skärpas: ”En betydande utmaning”
Regeringen ska inom kort lägga fram förslag på flera straffskärpningar. Även kraven för obligatorisk häktning föreslås sänkas. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) ska leverera en lång rad förslag mot brottsligheten de närmsta åren.
– Det är en betydande utmaning, men det är fullt möjligt och realistiskt, säger han i en Tt-intervju.
De första propositionerna läggs fram i början av 2023. En handlar om att polisen ska få använda hemlig avlyssning mot kriminella nätverk för att upptäcka grova brott, utan att en utredning om ett redan utfört brott inletts. Lagförslaget bygger på en utredning som den förra S-regeringen tillsatte.
I januari siktar den nya regeringen på en proposition om flera straffskärpningar. De bygger på en lagrådsremiss från den förra regeringen.
– Vi är väldigt prestigelösa, finns det bra underlag på hyllan, då använder vi det för att så fort som möjligt göra saker som går i rätt riktning, säger Strömmer.
Det är enligt honom viktigt att ”inte tappa tempo”.
I propositionen föreslås bland annat att minimistraffen för rån höjs från ett år till 1,5 års fängelse. En särskild straffskala införs för narkotikaförsäljning med fängelse i lägst sex månader och högst tre år. Även straff för bland annat olaga hot och utpressning skärps.
– Jag förutser att vi nog kommer att skruva upp straffen ytterligare i ett antal av de fall där det nu ändå kommer att ske en viss straffhöjning, säger Strömmer.
Ett viktigt exempel är den förra regeringens förslag på en straffskärpningsbestämmelse som ger domstolen möjlighet att utdöma högre straff för brott kopplade till gänguppgörelse. Det är inte tillräckligt enligt Strömmer, som vill se en generell fördubbling av straffet för sådana brott. Ett sådant lagförslag ska ingå i en stor utredning om brott och straff som regeringen kommer tillsätta under 2023.
I propositionen i januari föreslås en sänkning av kravet på obligatorisk häktning till brott med minimistraff på 1,5 år jämfört med dagens två år. Även här vill regeringen gå längre.
– Vi vill gå ned till tolv månader och det kommer vi att göra. Men det måste ske inom ramen för en ny utredning, säger Strömmer.
Regeringspartierna har lovat en rivstart mot gängen, men mycket som ska utredas tar minst ett par år att förverkliga. Strömmer önskar att den förra regeringen utrett fler lagskärpningar.
– Då hade vi haft väldigt mycket mer lagstiftningsunderlag att gå fram med omedelbart, säger han.
Den nya regeringen vill till exempel slopa straffrabatten helt för brottslingar 18-21 år.
– Tyvärr behövs det utredas på nytt. Där hade jag hoppats att man skulle kunna kliva in på departementet och hitta ett färskt utredningsunderlag, säger Strömmer.
– Vi får börja det jobbet från scratch.
Hittills har den nya regeringen tillsatt två utredningar. Den ena om att polisen ska få upprätta tillfälliga visitationszoner. Den andra om en möjlighet att använda anonyma vittnen.
Justitieminister
Förutom att snabbt få fram lagförslag, så blir det en utmaning att skaffa fram tillräckligt med fängelseoch häktesplatser. Kriminalvården har redan varnat för effekterna enbart av de straffhöjningar som kommer i propositionen i januari.
– Jag är fullt medveten om den aspekten av politiken. Den kommer inte att ha en återhållande effekt på vår reformtakt, säger Strömmer.
– Vi ska bygga ut kriminalvården i den takt som är nödvändig.
Strömmer tillägger att det även kan bli aktuellt att fler straff avtjänas med fotboja och att Sverige hyr anstaltsplatser utomlands.
Flera av förslagen i regeringens reformagenda är kontroversiella bland jurister. Strömmer välkomnar en debatt om balansen mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet.
TT: Vad förväntar du dig för reaktion från juristkåren?
– En stor del av den agenda vi går fram med nu är efterfrågad av polis, riksåklagare och andra, säger Strömmer.
– Jag uppfattar att det finns ett väldigt gott stöd för den här riktningen.
Ett kontroversiellt förslag är att samhällsfarliga brottslingar ska få hållas i förvar utöver den straffskala som finns för det begångna brottet. Strömmer uppger att det ska utredas ” enligt konstens alla regler.”
En förvaringsdom skulle enligt honom till exempel kunna vara aktuell för personer som är väldigt återfallsbenägna och är skyldiga till mycket grova sexualbrott, men där livstids fängelse inte ingår i straffskalan.
– Då skulle man kunna kombinera ett hårt straff, med en internering under en bestämd tid, säger Strömmer.
Ett lagförslag som regeringen lägger fram i februari kriminaliserar deltagande i terrororganisation. TT: Blir det förbjudet att vifta med Pkk-flaggor?
– Det är deltagandet som är det kriminella. Du kan ju tänka dig personer som viftar med de flaggorna utan att ha en koppling till en terrororganisation. Det är en viktig distinktion, säger Strömmer.
– Sen vilka olika bevis man använder sig av för att styrka det deltagandet, det är en annan femma.
Där kan en flagga spela roll, enligt Strömmer.
Vi ska bygga ut kriminalvården i den takt som är nödvändig. Gunnar Strömmer (M)