Skorrande ”r” på väg bort bland unga
Det typiska skånska r:et, format långt bak i tungroten, tycks vara på tillbakagång bland unga skåningar. Blir det skorrande r:et en parentes i den skånska språkhistorien? Än så länge kan forskarna bara spekulera.
– Den yngre generationen talar aldrig exakt likadant som den äldre, säger Mathias Strandberg vid Institutet för språk och folkminnen.
Det det bakre r:et kom till Skåne på 1700-talet och började successivt bre ut sig, berättar han. Kring år 1900 användes tungspets-r fortfarande i till exempel Kivikstrakten.
– På 1930-talet hade de sista talarna med främre r dött. Under en lång period var det en generationsfråga, de gamla talade gammalmodigt med främre ”r” och de yngre med bakre ”r”, säger Strandberg.
Frågan är om det motsatta nu håller på att ske i Skåne. Det är inte belagt i jämförande studier, men något som allt fler talar om och som uppmärksammas i medierna. Strandberg vill bara sträcka sig till att något ”förmodligen håller på att hända”.
– Det finns många anekdotiska rapporter om det och jag hör det själv när jag är ute och håller föredrag.
Den unga skånskan är i fokus för doktoranden Greta Horn, som skriver en avhandling om språket hos ett 20-tal gymnasister från Helsingborg med omnejd. Ungdomarna själva fått berätta om hur de ser på sin dialekt och varför de talar som de gör.
Alla är uppvuxna i Skåne och har minst en skånsk en förälder, men en fjärdedel av dem använder genomgående tungspets-r och hälften av dem gör det ihop med vissa konsonanter, som n eller d.
En faktor som Greta Horn kommer att undersöka är ungdomarnas känsla av platstillhörighet.
– De som vet att de vill flytta iväg efter gymnasiet har ett mer utjämnat tal. Men jag kan inte säga att det kommer att vara ett entydigt resultat.
Mathias Strandberg menar attett visst språkligt drag kan uppfattas som mer prestigefyllt.
Bakre ”r” används i södra Sverige ungefär upp till och med Växjö och även i stora delar av Frankrike, norra Tyskland, Nederländerna, Belgien, Danmark och södra Norge. I Sverige stod det enligt Mathias Strandberg på topp på 1930-talet.
– Någonstans där tänker man sig att prestigependeln har svängt, så att det främre r:et fick högre prestige.
Han tror att dialektförändringarna kan gå snabbare i dag.
– I dag sker inte spridningen meter för meter i geografin på samma sätt längre, eftersom vi har distansöverbryggande teknologi.
Men att det bakre r:et helt skulle trängas tillbaka är för tidigt att spekulera i, enligt Mathias Strandberg.