Så gick det för familjen som vägde sitt matsvinn
För tre år sedan fick familjen Wilhelmsson i Göteborg ett uppdrag från konsumentredaktionen att under en period väga allt matsvinn i hushållet. Och på sju år har de minskat sitt klimatavtryck rejält.
Det var i september 2019 som uppdraget påbörjades för mamma, pappa och de tre barnen i villan i Askim. Föräldrarna konstaterade då att det fanns en hel del att göra hemma, för att minska matsvinnet.
Då hade de redan fyra år tidigare påbörjat sin resa för att minska hushållets konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser och på sju år har de minskat dem med 50 procent bland annat genom att inte flyga på semesterresor, shoppa mindre och äta mer vegetariskt.
Nu skulle så matsvinnet vägas och mätas i ett tre veckor långt experiment. All ätlig mat, både fast och flytande, skulle noteras innan resterna åkte ner i komposten eller hälldes ut i vasken.
Det flytande var inte den största ”synden”, men det visade sig att familjen låg över det svenska genomsnittet i svinn i fast form och slängde mer av grönsaker, frukt, bröd, rester och annat i komposten.
– Innan vägningen var vi i vår ”vi är så duktiga”-bubbla, tills vi fick detta krassa facit på hur mycket som slängdes, konstaterar Ulrika Wilhelmsson.
Hon vågar inte riktigt säga att resultatet skulle bli bättre nu i en ny mätning.
Fast flera konkreta åtgärder i hushållet tyder ändå på att det är så med trimmade rutiner – även om mat fortfarande slängs.
– Vi har blivit medvetandegjorda och matsvinnet är hela tiden på näthinnan, säger Jonas Wilhelmsson. Eller finns i bakhuvudet. Han nämner vad de har gjort:
• Handlar mindre mängder mat.
• Lagar inget extra.
• Lägger upp mindre på tallriken. Exempelvis serverar de inte längre stora sallader, som riskerar att bli över och inte är lika roliga dagen efter. Eftersom de köper ekologiska grönsaker gjorde det extra ont att de ibland hamnade i komposten. Mindre av detta svinn numera är glädjande, säger de båda.
– Och vi kokar inte längre för mycket av exempelvis spagetti, förklarar Jonas Wilhelmsson.
För det kan vara svårt att veta hur mycket mat som ska lagas. I en familj går det inte vid varje tillfälle att ha koll på hur många de blir runt middagsbordet. Nuförtiden sätter de hellre på ett kok till om behovet uppstår. Kanske en kompis till barnen som kommer med hem eller att dottern som flyttat hemifrån tittar in. Plus någon pojkvän.
Under pandemin la Jonas Wilhelmsson till en ny vana. Den väckte frågor bland kollegorna under digitala möten när de hörde ett plötslig pling från mikron via hans mikrofon.
– Ja, när jag mikrade gårdagens kaffe, berättar han.
Ulrika Wilhelmsson kompletterar sin mans lista med ytterligare tips på vad de gjort för att minska matsvinnet:
• Märk fryslådorna med vad de ska innehålla.
• Inventera kyl och frys ibland så att du vet vad som finns där.
• Planera för restmiddagar. Eller som maken kallar det när småbitar av lasagne från frysen och gårdagens middag ska samsas i samma måltid:
– Hänt i veckan – det kan ju bli en rolig eller tråkig buffé.
Ulrika Wilhelmsson har tidigare varit aktiv i klimatriksdagen som är partipolitiskt obunden och har nu startat Instagramkontot Uturn, där hon vill påverka andra att minska inte bara sitt matsvinn utan hela klimatavtrycket.
– Vi kan inte köra på som vi alltid har gjort och därför började det att gro i mig: vad kan jag göra för att påverka andra utan att skambelägga.
Den privata konsumtionen som påverkar klimatet är livsmedel, transporter, boende samt övrig konsumtion och klimatavtrycket i allt vi konsumerar kan räknas om till koldioxidekvivalenter.
Vi kan inte påverka allt i våra liv men de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser per göteborgare ska år 2030 hållas under 3,3 ton koldioxidekvivalenter. I dag ligger svensken i snitt på 8 ton.
– Vår resa som började för sju år sedan har lett till en minskning med 50 procent. 50 procent till så är vi nere på 3 ton per person. Det är vår resa jag använder som ”rättesnöre” för Uturn. Om man följer våra steg kommer man att minska sitt koldioxidavtryck, säger Ulrika Wilhelmsson.
” Vår resa som började för sju år sedan har lett till en minskning med 50 procent