Nedläggningen av kärnkraft gjorde oss beroende av Putin
En i norra Europa kall, vindstilla vinterdag, då industrin går för fullt hjälper det inte hur många snurror vi har; det blir ingen ström, skriver Mats Dahlbom.
Energi. Att vindkraften är mer nyckfull och oreglerbar än kärnkraften inser de flesta av oss. Denna uppfattning försöker Johan Risholm (MP) ändra på i ett inlägg i HN genom att påstå att danska verk till havs snurrar 91 procent av tiden medan tre av våra kärnkraftverk står stilla (i dag är det endast ett som är stoppat).
Men det räcker inte att vindkraftverken snurrar, de måste generera ström också.
Och eftersom effekten är proportionell mot vindhastigheten i kubik, måste det blåsa ordentligt. Inte ens vindkraftens egen branschförening vågar sätta verkningsgraden högre än 50 procent för vindkraft till havs. Och då gäller den blåsiga Nordsjön och inte de mera lugna svenska vattnen.
Kärnkraftverken har, även inräknat stopp för underhåll och reparation, en tillgänglighet av 80-90 procent, något som vindkraftsägare bara kan drömma om. Viktigare är att man kan styra kärnkraften, vilket ingen väl påstår att man kan med vindkraften, inte ens Risholm. En i norra Europa kall, vindstilla vinterdag, då industrin går för fullt hjälper det inte hur många snurror vi har; det blir ingen ström. Visst, fel kan även uppstå i kärnkraftverk, liksom i vindkraftverk.
Risholm skyller på Putin för att elpriserna är så höga. Men orsaken att så är fallet hittar vi på närmare håll: nedläggningen av hälften av våra väl fungerande kärnkraftverk som producerade billig ström. Och tyskarnas ännu mer befängda beslut att lägga ner alla sina verk. (Två räddades dock i sista stund av de Gröna.) Detta gjorde oss beroende av Putin. Vi inom område 4 blev av med Barsebäck men skulle få ström via Sydvästlänken.
Det har fungerat dåligt. I stället får vi lita på det tyska, oljeeldade Karlshamnsverket som kör så det ryker, bokstavligt talat. Verkets renässans tillsammans med de höga elpriserna får stå som minnesmärke över MP:S insats i regeringen.
Risholm kritiserar regeringen för att man inte vill subventionera vindkraftverk till havs genom att låta ägarna slippa betala nätkostnaden.
Enligt OECD är nätkostnaden fem gånger högre för vindkraft än för kärnkraft, för vindkraft till havs betydligt mer. Elproduktion, som inte kan betala sina egna kostnader och nå rimlig lönsamhet med nuvarande elpriser, har inget berättigande.