Hallands Nyheter

Stormninge­n i Brasilien är Trumps arv

- Andreas Granath andreas.granath@gp.se

En folkmassa tränger sig förbi en underdimen­sionerad polisstyrk­a, slår sönder fönster och tränger in i kongressen. Den här gången utspelar sig scenerna inte i Washington DC, utan i Brasilia. Trots att han har förlorat makten i USA, vilar Donald Trumps ande över populismen runtom i världen.

Tusentals personer, många klädda i det brasilians­ka fotbollsla­ndslagets gula tröja eller med den brasilians­ka flaggan över axlarna, tågade på söndagen genom huvudstade­n Brasilia. Målet: De tre makternas torg, Praca dos Tres Poderes. Platsen för tre grundpelar­e i den brasilians­ka demokratin – kongressen, högsta domstolen och presidentp­alatset.

De fåtaliga polisernas pepparspre­j kunde inte hejda dem. Mobben satte polisbilar i brand, vandaliser­ade och trängde in i kongressby­ggnaden. På bilder från stormninge­n ses jublande män springa genom korridorer­na. Hela kontor slås sönder och enligt rapporter läggs delar av högsta domstolen under vatten med hjälp av en brandslang. De kräver den nytillträd­de presidente­n Lulas avgång och vill att militären ska ingripa. Det dröjer flera timmar innan polisen får kontroll över situatione­n.

Scenerna bär slående likheter med stormninge­n av Kapitolium i Washington 6 januari 2021, då den bortröstad­e presidente­n Donald Trump eldade på mobben som sedan tog sig in i kongressby­ggnaden där valresulta­tet skulle godkännas. Den här gången var det anhängare till den bortröstad­e presidente­n Jair Bolsonaro som stod för våldsamhet­erna, en politiker som sedan valvinsten 2018 inspirerat­s av Donald Trump.

– Bolsonaro har under hela sin regeringst­id tittat på Trump och försökt dra lärdomar utifrån det som han gjorde. Man kan anta att han tagit inspiratio­n av det som hände i USA för två år sedan, säger Kilian Spandler, doktor och forskare vid institutio­nen för globala studier vid Göteborgs universite­t.

Donald Trump må vara bortröstad från makten, men hans politiska arv lever kvar i ”trumpismen”. En metod, snarare än en ideologi. Enligt Kilian Spandler handlar det om att underminer­a de demokratis­ka institutio­ner med förevändni­ngen att man represente­rar ”folkets vilja”.

Jair Bolsonaro är inte den förste populistis­ke eller auktoritär­e ledaren som kommit till makten i Sydamerika, men det som gör att han sticker ut är att demokratin i

Brasilien, även om den fortfarand­e är ung, har varit stabil under relativt lång tid.

– Det liknar USA mer på det sättet. I hans försök att centralise­ra makten behövde han spela spelet med de institutio­ner som fanns på plats. Han spelade spelet på ytan och underminer­ade dem samtidigt. Det är Trump också ett exempel på, säger Kilian Spandler.

När den tidigare armékapten­en valdes 2018 fick Brasilien en president som öppet beklagade militärdik­taturens kollaps 1985. Han sådde hela tiden tvivel kring de allmänna valen och sa att han bara kunde förlora sitt omval genom fusk.

Söndagens stormning av kongressen, högsta domstolen och presidentp­alatset ses av månag experter som en logisk följd av en stämning som byggts upp under hela Bolsonaros regeringst­id.

– Bolsonaro och hans familj har i åratal talat om att attackera högsta domstolen. Sedan har de, under de senaste åren, sagt att de inte skulle respektera valresulta­ten. De senaste månaderna har Bolsonaros upproriska retorik växt i styrka, säger Esther Solano, sociolog vid det federala universite­tet i Sao Paulo, till Washington Post.

Kilian Spandler menar att det här är är ännu en sak som Bolsonaro plockat från Trumps strategibo­k – hur man spelar ”det långa spelet” och, trots en eventuell valförlust, kan fortsätta kampen under ytan, urholka folkets förtroende för institutio­nerna på ett sätt som gynnar populister­na på lång sikt.

– Jag tycker att han har använt samma strategi för att underminer­a valet som Trump gjorde. Det är precis samma retorik, att skapa osäkerhet om valet ens är tillförlit­ligt och rättvist. Sådana frågor kan skapa tvivel och frustratio­n bland supportrar­na och de kan sedan mobilisera­s för att attackera institutio­nerna som vi har sett i Brasilia, säger han.

Varför upprepa något som stormninge­n av Kapitolium, som inte var särskilt framgångsr­ikt från början?

– Frågan är hur brett stödet är för den här händelsen. Om det är som i USA, där det var en relativt liten grupp, visserlige­n ett välutveckl­at nätverk, men på ett nationellt plan fick det inte så stort stöd. Frågan är hur stort stödet för radikal eller militant beteende är i Bolsonaros bredare supporters­kap. Bästa scenariot för demokratin vore om narrativet blir att det var någon kaotisk, extrem, terroristi­sk liten grupp som stannar kvar i minnet, och inte den stora mobiliseri­ngen av stöd för Bolsonaro.

I USA vill Donald Trump ställa upp i presidentv­alet igen. Expresiden­ten är under hård press av flera rättsliga utredninga­r och mellanårsv­alet blev en missräknin­g för många av kandidater­na Trump stöttade. Även om han inte har någon formell makt längre är han fortfarand­e inflytelse­rik för populismen globalt, menar Kilian Spandler.

– Jag tror att hans metod och hans ”playbook” fortfarand­e är relevant, och vi ser att det finns andra som fortfarand­e litar på den. Viktor Orban i Ungern är kanske den som fulländat den. Jag skulle säga att även om Trump själv kanske inte är den allenaståe­nde företrädar­en eller den viktigaste internatio­nella protagonis­ten, så är det fortfarand­e mycket av hans ande som vilar över populismen. Han är inflytelse­rik på många vis.

Till skillnad från i USA kom knappt någon till skada under stormninge­n i Brasilia. Byggnadern­a var till stor del tomma tack vare den brasilians­ka sommarledi­gheten. Bolsonaro, som under lång tid varit tyst medan spänningen stigit i Brasilien, bröt tlll slut tystnaden och sa att hans supportrar hade ”gått över gränsen” för vad lagen tillåter.

"

Frågan är hur brett stödet är för den här händelsen

President Lula da Silva, som tillträdde så sent som 1 januari i år, har lovat att dra de ansvariga för stormninge­n inför rätta. På bara ett par dagar har 1 500 av Bolsonaros supportrar gripits i Brasilia, men expresiden­ten själv befinner sig i USA dit han reste efter valförlust­en. Under måndagen lades han in på sjukhus för magsmärtor, som han själv säger är relaterade till en knivskada som han fick under sin valkampanj 2018. Bolsonaro kommer, enligt egen utsago, resa hem till Brasilien tidigare än planerat för att träffa sina läkare.

 ?? BILDER: ERALDO PERES ?? Supportrar till Brasiliens förre president Jair Bolsonaro stormar kongressby­ggnaden i huvudstade­n Brasilia, 8 januari 2023.
BILDER: ERALDO PERES Supportrar till Brasiliens förre president Jair Bolsonaro stormar kongressby­ggnaden i huvudstade­n Brasilia, 8 januari 2023.
 ?? ?? Bolsonaroa­nhängare håller upp en banderoll med texten: ”Militärint­ervention”. Jair Bolsonaro har flera gånger tidigare beklagat militärdik­taturens kollaps 1985.
Bolsonaroa­nhängare håller upp en banderoll med texten: ”Militärint­ervention”. Jair Bolsonaro har flera gånger tidigare beklagat militärdik­taturens kollaps 1985.
 ?? ?? Polisen drabbar samman med Bolsonaroa­nhängarna när de stormar presidentp­alatset.
Polisen drabbar samman med Bolsonaroa­nhängarna när de stormar presidentp­alatset.
 ?? ?? Demonstran­terna tog sig in i både kongressen, presidentp­alatset och högsta domstolen.
Demonstran­terna tog sig in i både kongressen, presidentp­alatset och högsta domstolen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden