Hämberg kämpar för sin klubb – och mot ryggsmärtan
Om Sven Hämberg räknar alla sina ryggoperationer räcker inte hans fingrar till. Men utöver sina två civila jobb lägger han också ner kraft och energi som ordförande i Falkenbergs Volleybollklubb. – Det finns dagar då jag känner ”vad sysslar jag med?”. Men så händer något roligt eller positivt och då är det ju värt det, säger han.
För drygt ett och ett halvt år sedan tog Sven Hämberg över ordförandeklubban i Falkenbergs VBK efter Linda Möller.
– Det var ganska givet. Jag behövde inte fundera jättemycket. Jag satt ju med i styrelsen i två år innan också, säger Sven Hämberg när vi ses i fikarummet som FVBK har gemensamt med Falkenbergs Bordtennisklubb i Falkhallen.
52-åringen från Glommen engagerade sig i föreningen genom sina två döttrar, Paulina och Beatrice.
– De spelar inte längre, men jag blev kvar. Paulina satsar mer på sitt jobb och Beatrice fick tyvärr min rygg. Hon har opererats vid arton års ålder.
Ändå är hon inte i närheten av sin pappa.
– Jag har varit med om 13 operationer och i eftermiddag kan jag eventuellt få besked om det blir en fjortonde. Jag har en dålig rygg och de tror att det är en genetisk sjukdom, kombinerat med all dans, säger Sven Hämberg som även driver egen dansskola och jobbar som gästvärd på en turistgård, med restaurang och 55 bäddar, på Väderöarna.
Sven Hämberg har tidigare spelat motionsvolleyboll, men den har han fått lägga ner. Efter en misslyckade diskbråcks operation 2019 har han fått bestående men.
– Det är inte många timmar jag sover om nätterna för jag har så ont. Max fem och då har jag ingen sammanhängande sömn. Jag går upp och går mitt i natten, sen får jag lägga mig, säger Sven.
Smärtan finns där 365 dagar om året.
– Jag tror inte det är så många som vet, men det är ett kämpande där.
Du biter alltså ihop utan att det syns?
– Folk säger till mig: ”hur fan kan du vara så positiv jämt?”. Men självklart är det så. Hustrun där hemma får se det mer än annat folk får se. Men jag kan ju stå och gå, säger Hämberg.
Kan du motionera alls?
– Jag styrketränar en hel del. Det är jättebra för ryggen - och det hjälper mig att fokusera. Det är mitt sätt att försvinna bort i bubblan. Jag är ofta på Klitterbadet.
Han jobbar ideellt som ordförande i FVBK och känner att han har en viktig roll.
– Jag älskar idrott. Jag sitter med i Svenska danssportförbundets styrelse också. Jag brinner för det. Gemenskapen. Det här att få ungdomar att hitta något vettigt att göra, oavsett om det gäller elitidrott eller att röra på sig för skojs skull.
Visste du vad du gav dig in på?
– Jag visste ungefär, men inte att det skulle bli så mycket jobb, erkänner Sven.
Många gånger har han fått ta på sig uppgifter som inte riktigt tillhör en ordförandes.
– Man har fått ta de bitarna också. Just nu kommer jag inte på något så där utanför boxen, men ja, städning till exempel, säger Hämberg.
Känner du uppskattning eller är det mest gnäll?
– Medlemmarna i Falkenbergs Volleybollklubb är fantastiska och gnäller inte alls. Jag har inte hört något och det ger också en liten eld som gör att man fortsätter.
Hur mycket volleyboll blir det?
– Om jag frågar min fru (Diana) säger hon att det är över en heltidstjänst. Efter klockan ett på natten med passen på Väderöarna så har
"
Jag har varit med om 13 operationer och i eftermiddag kan jag eventuellt få besked om det blir en fjortonde
man lite mejl att gå igenom, men som nu den här veckan är jag ledig och då blir det mycket volleyboll, 20-30 timmar i veckan.
– Jag kan känna att det känns ensamt. Volleyboll är stort ute i världen men så otroligt litet i Sverige. Jag har min styrelse som kan backa upp, men ibland måste jag ta snabba beslut, där man velat ha ”back up”. Annars bollar jag mycket med Ismo (Peltoarvo) som har lång erfarenhet och även hans fru Lotta, säger Sven Hämberg.
Sven Hämberg vet att han kommer hålla på med föreningsarbete resten av sitt liv, men ordförandeskapet tar han ett år i taget.
– Så länge jag känner att det är roligt, att jag orkar, men framför allt att jag har något att ge. Den dagen jag inte har det så är jag inte så dum att jag sitter kvar bara för att sitta kvar.
I vissa föreningar sitter ordföranden kvar i över 20 år.
– Jag tror inte det är bra. Jag tror inte du kan ge av dig själv i 20-25 år, så jag är tveksam till det. För mig ska en ordförande och styrelse ha visioner och mål framåt. Jag ska inte säga att det inte går, men som sagt jag är tveksam.
Hur ser återväxten ut i FVBK?
– Jag skulle vilja se mer. Medlemmarna har varit fantastiska, det ser vi verkligen nu när vi haft problem med ekonomin, men att hitta ideella krafter, det blir svårare och svårare.
– Folk har för mycket annat. De ser inte den viktiga saken, att det finns en ideell förening i en by eller stad. Det är mer att man ska förverkliga sig själv, det är mer viktigt. Men det kan man göra via en förening faktiskt. Du behöver inte gå till gymmet och köra spinning sju dagar i veckan.
Du nämner tradition och alla Sm-guld, hur har ni fångat upp tidigare spelare?
– Det har vi pratat om hela tiden i styrelsen. Där måste vi göra ett bättre jobb. Samtidigt är det lite av ett behagligt problem. Det är många som blir proffs efter att ha fått en bra utbildning hos oss. Men när de slutar som proffs kommer de kanske inte tillbaka hit– utan flyttar till en annan ort.
"
Den här veckan är jag ledig och då blir det mycket volleyboll, 2030 timmar i veckan.