21 frågor om adhd – symptom, behandling och ärftlighet
Kan adhd växa bort? Är diagnosen ärftlig och när bör man ta adhd-medicin? Allt fler diagnostiseras med adhd. Medvetandet kring diagnosen har ökat de senaste åren, men ofta dyker samma typ av frågor upp. Vi har ställt 21 avd e vanligaste frågorna o mad h d till Katerina Trantou, vårdenhets överläkare f örn europsykiatri på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vad står adhd för?
– Attention Deficit Hyperactivity Disorder.
Vad är symptomen på adhd?
– Om vi delar upp adhd och fokuserar på ”ad” som står för Attention Deficit, innebär det att man har svårt att hålla fokus över tid. Man har svårt att koncentrera sig i mentalkrävande aktiviteter – som att läsa en bok, titta på tv eller följa med i ett samtal. Det är ofta svårare att lyssna på ett samtal – och ännu värre när fler personer deltar. Man zoomar ut. Man kan missa det som sägs och andra kan uppleva att man är ointresserad och nonchalant. Man har svårt med planering och organisering. Man har svårt att bli klar med saker och ting. Det blir för många saker att strukturera upp i minnet och man vet inte hur man ska prioritera saker på ett hållbart sätt. Man är glömsk och har lätt för att tappa bort saker. Man blir lätt distraherad. Man kan ofta höra att man borde kunna prestera bättre. – Om vi tittar på ”hd” som står för Hyperactivity Disorder har man svårt att sitta stilla. Vuxna brukar ha en finmotorisk rastlöshet. De klättrar inte på väggarna utan kanske pillar med fingrarna. Man kommer aldrig till ro på något sätt. Man känner sig alltid stressad. Man kan också ha en verbal rastlöshet. Då pratar man utan att tänka efter. Säger saker som kan såra andra och har svårt att hålla hemligheter. Man pratar för mycket och avbryter andra. Man gör saker utan att tänka efter. Man har svårt att vänta på sin tur och har en tendens att lägga sig i vad de andra gör.
Var kan jag göra ett adhd-test?
– Det vi vet är att det inte finns diagnostisk evidens för något test. Inga test kan säga att man har eller inte har adhd, men man kan få en indikation och se om man kan känna igen symtomen. Därför skulle inte jag rekommendera att man förlitar sig på något testresultat. Den vanligaste själv skattningsskalans om jag rekommenderar är ASRS, men det finns förstås även andra. Den finns lättillgänglig på nätet.
Vart vänder jag mig för adhdutredning?
– Man vänder sig till sin vårdcentral för att få hjälp med bedömning, därifrån får man hjälp med remiss till specialistpsykiatri. Föräldrar tar med barnen till vårdcentral eller skolhälsovård, sedan får man remiss till BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin.
Vad finns det för behandling mot adhd?
– Terapi, medicin och psykopedagogiska insatser, en utbildning där man lär sig mer om adhd för att lättare förstå sig själv. Det finns också närstående utbildning för både barn och vuxna.
Vad finns det för adhdmedicin att ta?
– Det finns ganska många olika men de vanligaste, och som har bäst effekt, är Metylfenidat och Lisdexamfetamin. Det är två centralstimulerande läkemedel som kan hjälpa personer med koncentrationssvårigheter att samla fokus och koncentrera sig bättre över tid. Det innebär att de blir piggare och sparar på energi och inte blir lika splittrade.
– För personer som har besvär med hyperaktivitet och impulsivitet gör dessa mediciner att man känner sig lugnare i kroppen och man blir samtidigt piggare. Man får mindre kort stubin och har lättare att vänta.
Vad finns det för biverkningar på adhd-medicin?
– De vanligaste är att man tappar matlusten. Hos barnen kan det påverka tillväxten. En vuxen klarar ofta den här biverkningen bättre eftersom man förstår att man behöver äta trots att man inte är hungrig. – Hos vuxna kan dessa mediciner ge hjärtbiverkningar. Man får högre puls och blodtryck i vissa enstaka fall. Detta följs upp regelbundet från vården.
När ska man ta adhd-medicin?
– Det finns ganska många som haft en lindrig adhd hela livet och hittat olika strategier för att klara vardagen. Dessa personer behöver inte alltid ha medicin. Men om man har medelsvår eller svår adhd skulle vi inom vården rekommendera medicin. Men medicinering är bara en del i ett behandlingsprogram. Vi rekommenderar alltid p sy k opedagogiska insatser och terapi också.
Vilken terapiform är bäst mot adhd?
– KBT, framför allt i grupp. Den lilla forskning som finns talar för att personer med adhd får bättre effekt med gruppbehandling. Det kan vara så att det etableras bättre i minnet när man arbetar i grupp. Sedan finns också arbetsterapeutisk terapi. Då jobbar man mycket med struktur och planering. En annan sorts av terapi är färdighetsträning/ d b t där man lär sig hantera sin impulsivitet eller rastlöshet.
Är fysisk träning bra mot adhd?
– Fysisk aktivitet är bra för adhd såsom de övriga psykiatriska tillstånden. Men här finns också en risk att det blir en överdriven träning och att man får träningsskador, om man inte ser till att det finns balans i sin träning.
Kan adhd växa bort?
– Det finns väldigt lite som tyder på det. Men det kan bli lindrigare över tid då man lär sig hur man ska hantera sin adhd. Man lär sig både sina styrkor och begränsningar. Även omgivningen lär sig hur de ska hantera en närstående person med ADHD.
Ingår adhd i autismspektrat?
– Nej de hör till två olika diagnosspektran. Men diagnoserna förekommer ibland tillsammans.
Vilka diagnoser hänger adhd ofta ihop med?
– Tre av fyra vuxna med adhd har en annan diagnos också. Vanligast är ångest och depression, skadligt substansbruk (missbruk), utmattning och sömnbesvär. Även autism förekommer tillsammans med adhd.
Vad är add?
– Add är en subtyp av adhd. En person med add har framför allt uppmärksamhetsbesvär och inte så mycket hyperaktivitet eller impulsivitet.
Hur lång tid tar en adhdutredning?
– Mellan tre och sex månader, men ibland även längre tid om man behöver göra vissa andra undersökningar – till exempel vid misstanke om annan neurologisk sjukdom. Vi på Sahlgrenska har en snittid på tre månader för vuxna. Det är svårare att svara på hur lång tid det tar för barn då man också behöver få in skolobservationer där.
Hur ska man tänka som förälder till ett barn med adhd?
– Som förälder till ett barn med adhd behöver man ha ett lågaffektivt bemötande. Det är lätt att varva upp sitt beteende när barnen får utbrott hemma. Men det leder till ett tvärtom-resultat. Man behöver ha struktur, sätta gränser och vara konsekvent. Tydlig och konsekvent kommunikation är viktig – man kan inte säga en sak ena dagen och en annan nästa dag. Då måste man i så fall förklara varför man som förälder ändrar sig.
– Sen ska man komma ihåg att stimuli orsakar stress. För många aktiviteter, flera personer i ett rum, för mycket som händer i ett rum och högljudd miljö är exempel på sånt som kan stressa barnet.
Är adhd ärftligt?
– Ja, adhd är ärftligt. Det finns studier som säger att det är nästan lika stark ärftlighet som längden. Har du två korta föräldrar är sannolikheten stor att du blir kort. När det kommer till adhd gäller samma ärftlighet.
Varför får man adhd, om man inte ärver det?
– Ibland genom perinatala skador i samband med graviditet, förlossning eller under den första levnadstiden. Det kan exempelvis röra sig om syrebrist eller näringsbrist i samband med graviditeten eller förlossningen.
I vilken ålder kan man konstatera adhd?
– Man kan konstatera adhd redan från tidig barndom. När barnet är tre, fyra eller fem år kan man upptäcka det i vissa fall. Det vanligaste är att man upptäcker det under grundskoleeller gymnasietiden.
– Ja, adhd hör till NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och det klassificeras inom de psykiatriska sjukdomarna/psykiatriska tillstånden.
Kan adhd innebära positiva saker?
– Ja, det är viktigt att komma ihåg att det finns mycket styrka att hämta i sin adhd. Energin är en av dem. Jag tycker inte om när man håller på och pratar om ”magiska krafter” i den här diagnosen, men det är viktigt att komma ihåg att det finns mycket positivt som kommer ur den. Och personen behöver hjälp att fokusera på och lyfta fram detta.