Ellen Amtén fick full lön under hela sin utbildning
Halland: 24-åriga Ellen Amtén jobbade inom flera olika verksamheter innan hon hamnade på Kriminalvården. Där fick hon utbildning med lön och jobb. Vi listar ett tiotal fler yrken där man får betalt för att studera. – Jag fick full lön under hela utbildnin
På anstalten i Halmstad arbetar Ellen Amtén. Hon har för bara ett par månader sedan genomgått en grundutbildning med betald lön. Efter utbildningen har man en garanterad anställning inom Kriminalvården. Ellens väg in i yrket började dock redan ett år tidigare när hon blev timvikarie.
– Jag hade gymnasial utbildning och sedan har jag arbetat en del inom service, säger hon.
Mer än så behövs inte för att söka en tjänst som kriminalvårdare och Ellen, som trivs bra på anstalten, blev kvar. Äldreboende, affär och restaurang är tre av de arbetsplatser som hon tidigare testat på, men inget gav henne en heltidstjänst. Kriminalvårdare var till en början ett av tre jobb som hon varvade mellan.
– Det var tänkt som ett extrajobb men sedan så fastnade jag här, säger Ellen.
Hennes timanställning började med att hon fick gå en kortare introduktion på anstalten i Halmstad. Redan från dag ett fick hon utbetald lön.
– När man blir anställd så får man två veckors introduktion och då har man en handledare i arbetet som är där och stöttar en. Man blandar det praktiska med det teoretiska och får vara mycket ute i verksamheten, förklarar hon.
Handledare i arbetet, HIA, är ett relativt nytt begrepp inom kriminalvården. På anstalten i Halmstad har man sedan oktober 2022 någon som jobbar heltid med HIA.
– Man får nu chansen att hjälpa och vägleda sina kollegor hela vägen. Det tar inte slut efter introduktionen. Vi får helt andra verktyg och bättre förutsättningar att ta hand om varandra på sikt, säger Hia-handledaren Kent Ryberg.
Efter en period som timarbetare blev Ellen vikarie på heltid och runt ett år senare gick hon Kriminalvårdens grundutbildning på 24 veckor. Med avklarad utbildning fick hon i oktober år 2022 en provanställning.
– Det är jättebra. När jag gick den stora grundutbildningen fick jag bo på hotell. De betalade resan dit och hem. Jag fick full lön under hela utbildningen så man klarar sig ekonomiskt på det, förklarar Ellen.
Vissa anställda har också möjligheten att gå grundutbildningen direkt, men som en följd av bland annat pandemin har inte Kriminalvården
kunnat utbilda sin personal i samma utsträckning som tidigare.
– Under tiden med pandemi har vi inte utbildat i samma takt. Många utbildningar har tagits tillbaka och vi fick vänta, säger kriminalvårdschefen i Halmstad, Arijana Rekic.
– Nu har vi så pass stor utbildningsskuld att det är väldigt svårt att skicka iväg kriminalvårdare och all personal till grundutbildningen.
Till våren planeras det för mer utbildning som man hoppas ska jämna ut utbildningsskulden.
Rekryteringsbehovet är i dagsläget litet på Halmstads anstalt som har 127 anställda, men trots det ökar man styrkan lite i taget. Ett nytt häkte håller nämligen på att byggas. Enligt Arijana Rekic ska det stå klart år 2026 och kommer då att kräva ungefär 70 stycken olika tjänster.
Chefsstöd på anstalten i Halmstad, Joakim Klang, berättar att de lägger fokus på lämplighet och
erfarenhet snarare än högre utbildning när de rekryterar.
– Vi har inte en så stor kravprofil till vad man ska ha för utbildning. Vi tittar på personlig lämplighet och utgår ifrån kompetensbaserad rekrytering, säger han.
– Om du har rätt förutsättningar så får du vår utbildning och får lära dig allting om jobbet sedan tillsammans med kollegor som kan jobbet.
Samtidigt som Ellen och flera av hennes kollegor pratar väldigt gott om sin arbetsplats så höjs andra röster inom Kriminalvården runt om i landet.
Facket för Service och Kommunikation, Seko, har kommit med kritik mot kriminalvårdarnas arbetsmiljö. I deras senaste rapport ”Satsa på personalen – en rapport om krisen i Kriminalvården” så svarade bland annat 81 procent av de tillfrågade att otillåten påverkan förekommer. Begreppet är brett och kan innehålla allt från smicker till hot. Mutor och otillåtna relationer är bara två exempel.
– Vi utsätts väldigt mycket för otillåten påverkan som någonstans är det största hotet för oss just nu. Vi har arbetat med det de senaste två åren bland annat genom att informera medarbetarna om vad det är för någonting och på vilket sätt det kan ske, säger Arijana Rekic.
Hon förklarar att även ett förändrat säkerhetsläge inom Kriminalvården påverkar. Flera intagna som delar cell och att det är trångbott skapar nya förutsättningar.
– Dessutom har vi en annan profil av klienter än vad vi var vana vid för kanske fem till tio år sedan. Det kan vara klienter som inte har lika stor motivation till förändringsarbete, vilket utmanar oss mycket mer, fortsätter hon.
Seko rapporterar också att Kriminalvården under en längre tid har haft problem med hög personalomsättning. 23 procent av de som deltog i undersökningen och arbetar på anstalter i Sverige ser det inte som särskilt troligt att de arbetar kvar inom Kriminalvården om två år.
Arijana Rekic och Joakim Klang tycker inte att det överensstämmer med hur personalen upplever arbetsmiljön på anstalten i Halmstad. Där har de tät kontakt med personalorganisationerna.
– Vi försöker få en bild av hur folk mår här och trivs. Det är en ständig dialog utifrån våra motgångar och där har vi inte fått någon signal egentligen att det i dagsläget skulle vara något större problem, säger Kriminalvårdschefen.
24-åriga Ellen känner även hon sig trygg med sina erfarenheter efter grundutbildningen och blickar positivt framåt på sin framtid inom Kriminalvården.
– Jag känner att jag kommer att stanna här i många år. Jag trivs väldigt bra och det ger mig nya utmaningar varje dag, säger hon.