Kaskader av snuskord men ingen riktig bra historia
Dramakomedi En dag kommer allt det här bli ditt
Regi: Andreas Öhman
Med: Karin Franz Körlof, Liv Mjönes, Suzanne Reuter, Peter Haber, Filip Berg och Arvin Kananian
Sverige, 2023 (105 min)
Filmer på temat Vem ska ta över gården? brukar leda fram till en arvstvist, men så är det inte alls i Andreas Öhmans dramakomedi ”En dag kommer allt det här bli ditt” som också innehåller några andra oväntade grepp, till exempel trädstammar som brister ut i sång, men som ändå påminner en hel del om redan gjorda filmer, i synnerhet den danska ”Persona non grata” som filmfestivalvisades 2021.
Det mesta kretsar kring den struliga storstadstjejen och serietecknaren Lisa, spelad av Karin Franz Körlof. Lisa svär som en borstbindare, hon dricker starköl direkt ur burken och hon lever då och då i en lätt surrealistisk fantasivärld, vilket vi får se prov på redan i den första scenen.
Nu håller hon på med en vuxenorienterad grafisk roman. Deadline närmar sig med stormsteg, så det är dålig tajming när hennes föräldrar hör av sig och mer eller mindre kräver att Lisa, hennes syster och storebror genast kommer hem till Kramfors för att få reda på något viktigt. Lisa bävar inför resan, av flera olika skäl.
Det visar sig att föräldrarna, spelade av Suzanne Reuter och Peter Haber, vill bestämma en gång för alla vem som ska ta över gården och den värdefulla skogsmarken, när det väl är dags. Problemet är att inget av syskonen har det minsta intresse av att flytta till Ångermanland och bli skogsbrukare.
Träffsäkra kommentarer om Zlatan och Ikeas köttbullar varvas med djupt allvar. Plågsamma barndomsminnen måste bearbetas, hemligheter ligger och väntar på att komma upp till ytan. Allt kulminerar på mammans 70-årskalas.
Jag tycker att regissör Öhman (även manus) inte får riktig fason på själva storyn. Slutet är ett ”jaha” och om man har esset Liv Mjönes framför kameran borde hon ha fått en mer komplex roll att arbeta med.
Behållningen blir Karin Franz Körlofs energi, även om hennes kaskader av svordomar och snuskord tenderar att bli en smula tröttande i längden.
Titta också på:
”Änglagård” (Colin Nutley, 1992) ”Persona non grata” (Lisa Jespersen, 2021)
”Kärlekens hjältar” (Paolo Genovese, 2021)