Framtiden är nu – men effekten av fusion och AI är omtvistad
Framtiden är här. AI skriver tidningsartiklar och i Kalifornien utvinns fusion. Men hur kommer världen att påverkas av de framsteg som nyligen gjorts inom både fusion och artificiell intelligens? Filosofen Karim Jebari hoppas på en snabb teknikutveckling
Idecember skedde vad som beskrivs som ett vetenskapligt genombrott i arbetet med fusion när man i ett laboratorium i Kalifornien för första gången lyckades skapa mer energi än vad som förbrukas i processen.
Förhoppningarna är stora på fusion som framtida lösning på energiproblem och klimatomställning. Fusion är en energikälla som kan framställas på en liten mängd bränsle, där det radioaktiva avfallet är litet och kortlivat och som inte avger växthusgaser.
Om och när fusion blir verklighet skulle det betyda att vi i princip har obegränsad energi, konstaterar Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
– Som bränsle kan man använda ämnen som utvinns ur havsvatten och litium. Det finns egentligen ingen ren energi, men fusion skulle vara det renaste energislaget.
Om vi hade mycket billig energi skulle vi dessutom kunna återvinna mycket mer, resonerar han vidare.
– Skälet till att vi inte återvinner så mycket i dag är att det kräver enorma mängder energi.
Problemet med tillgång till dricksvatten och jordens begränsade mängd sötvatten skulle också kunna lösas. Här skulle man med hjälp av fusion kunna omvandla havsvatten till dricksvatten.
– I dag krävs det mycket energi för att avsalta havsvattnet med omvänd osmos. Men om vi hade väldigt mycket billig energi skulle det inte vara något problem.
Med mycket och billig el kommer samtidigt fossila bränslen gradvis att fasas över till el. Bränslet till fission, det vill säga kärnkraft, är ju också ändligt, påpekar Karim Jebari.
Karim Jebari är positiv till fusion, men menar att det inte går att svara på om oändlig tillgång på energi skulle leda till lyckligare människor.
– Det är en politisk fråga. Ett rikt samhälle kan samtidigt vara ojämlikt. I exempelvis Hongkong finns extremt fattiga, samtidigt som de rika har det jättebra. Teknologi möjliggör hög materiell standard, men det är som sagt i slutändan en politisk fråga.
I dag lever genomsnittsmänniskan som om vi har 1,7 jordklot – och i västländer som Sverige lever vi som om vi har fyra.
Även om vi har obegränsat med energi, anser du att naturresurserna sätter gränser?
– Mängden resurser vi har tillgängligt beror i stor utsträckning på vilka teknologier vi har. Har du en spade, begränsas du av vad du kan gräva upp. Med en grävskopa kan du hitta mer.
Frågan om miljöförstörelse är också en politisk fråga, säger Karim Jebari.
– Ska vi bara slänga saker och belasta framtida generationer? Eller reducera mängden avfall? Ny teknologi möjliggör nya politiska val. Om vi vill lämna planeten i gott skick till framtida generationer, utan avancerad teknologi, är det enda vi kan göra att leva med väldigt låg materiell standard.
Samtidigt tror han att det kommer att ta ganska lång tid innan fusion blir verklighet.
– Kanske vi har fusion om 30 år om investeringstakten ökar rejält.
Men vi har redan nu sätt att producera som är ganska bra: sol, vind, vatten och kärnkraft. Vi har redan de tekniska verktygen för att hantera klimatkrisen. Fusion är framtidens bränsle, och min förhoppning är att det blir verklighet innan kärnkraftsbränslet tar slut.
I ett forskningsprojekt undersöker Karim Jebari tillsammans med andra forskare bland annat artificiell intelligens och framtidens arbete. Han deltar också i utvecklingen av ett vetenskapligt ramverk för att kunna förutsäga spridning av Artificiell intelligens,ai, i olika befolkningsgrupper.
– AI är ju väldigt spännande och häftigt, säger Karim Jebari, men påpekar samtidigt att det är en del av en generell teknikutveckling som vi haft i 200 år:
– AI kommer förhoppningsvis i framtiden att öka effektiviteten och produktiviteten, allt från att skriva tidningsartiklar till att köra tåg. Men produktutvecklingen i västvärlden har gått otroligt långsamt de senaste 20 åren. Vi har tyvärr sett en verklig stagnation, jämfört med tidigare då vi hade en snabb digitalisering. Min förhoppning är att det kommer en ny digitaliseringsrevolution. Jag är mer orolig för stagnation än för eventuella risker med AI.
För några år sedan visade exemplet med datorprogrammet Alpha Zero hur en AI efter knappt ett dygn av självträning – och utan tillgång till tidigare kunskap – blev så bra på schack att det blev överlägset både andra schackdatorer och mänskliga spelare.
Karim Jebari resonerar kring om en liknande AI genom självinlärning och självförbättring skulle kunna utöka sitt användningsområde och finna egna, kanske destruktiva syften.
– Om AI blir tillräckligt intelligent och dessa mål och avsikter inte är förenliga med det vi vill, så kan det leda till en existentiell katastrof.
Men detta förutsätter att AI skulle vara en så kallad generell aktör, vilket det inte är. En AI kan inte skaffa sig önskningar, det är inget man kan lära sig.
Tekniken kommer inte att kunna rädda oss, säger Alf Hornborg, filosofie doktor i kulturantropologi och professor i humanekologi vid Lunds universitet.
– Det finns två skäl till detta. Alla
Det är fortfarande billigare att bryta ner resurser med lågavlönad arbetskraft, vilket är ett grundläggande hinder för en cirkulär ekonomi.
energislag behöver en oerhört stor maskinpark, de kräver metaller som exempelvis kobolt och litium, och det krävs väldigt mycket resurser och energi för att bygga upp infrastrukturen. Det innebär att nettoenergin blir väldigt låg. Vad gäller fusion, när man nyligen påstod att mer energi hade skapats än vad som hade gått åt, räknade man inte med hela den enorma infrastruktur som krävdes. Den
andra aspekten när vi bygger sådana här tekniska infrastrukturer är kapital.
Alf Hornborg beskriver hur den industriella revolutionen möjliggjordes av det brittiska imperiets import av billiga råvaror från kolonierna. Och hur en kontinuerlig nettoöverföring av fysiska resurser och arbetstid till de rikare industriländerna än i dag sker genom världsmarknaden. Nord förskjuter på detta sätt sin miljö- och arbetsbelastning till syd.
– Teknik är en fördelningsfråga, globalt sett. Större delen av vår teknik – även den vi kallar grön – har sitt ursprung i billiga resurser och lågavlönad arbetskraft i syd. Vi tror att vi räddar klimatet genom att skaffa elbilar och solpaneler, när teknikutveckling i själva verket handlar om att miljöbelastningen flyttas utom synhåll, påminner Alf Hornborg.
– Vår civilisation är väldigt parasitär. Utvecklingen i nord sker till stor del på bekostnad av människor i syd.
Historiskt sett har vi förbrukat så mycket energi som vi kan utnyttja, menar Hornborg. Mer energi har omvandlats till större och fler hus, fler bilar, fler ägodelar.
– Tekniken är varken problemet eller lösningen. Det grundläggande problemet är vår avsikt. Såvida vi inte radikalt ändrar vår avsikt på den här planeten, kommer ”obegränsad” energi – på alla tekniska sätt – bara att bidra till vår undergång.
Grundproblemet är att vår ekonomi och marknad inte fungerar på ett sätt som är i samklang med termodynamikens andra lag, säger Alf Hornborg.
– Vi får mer pengar ju mer vi förskingrar jordens resurser. Ju mer oordning desto högre värde. Vi kan inte ändra på ekologin och entropilagen, men vi kan ändra på vårt beteende. Vi behöver vända upp och ner på hela vår världsbild. Det räcker inte att konstatera att vi har koldioxidutsläpp och försurade hav, vi behöver också se att det finns väldigt stora invävda orättvisor. Se på Pakistan som drabbats väldigt hårt av översvämningar, men som har bidragit mycket lite till uppvärmningen.
Att billig energi skulle kunna innebära ökad återvinning ger han inte mycket för:
– Det är fortfarande billigare att bryta ner resurser med lågavlönad arbetskraft, vilket är ett grundläggande hinder för en cirkulär ekonomi. Dessutom kan man aldrig återvinna allt. Även om vi återvinner 90 procent blir det hela tiden ett svinn. Återvinning är en illusion. De enda resurser som varar i längden är naturliga, förnybara flöden.
I sin nya bok The Magic of Technology – The Machine as a Transformation of Slavery, tar Alf Hornborg även upp artificiell intelligens.
–AI är egentligen bara en förlängning av all annan teknik och bygger på metaller som ska brytas nånstans.
Vad tror du att AI kommer att innebära för den enskilda människan?
– Det beror alldeles på var man befinner sig någonstans. För en genomsnittsinvånare i Mozambique eller Burkina Faso skulle det inte innebära några större fördelar.
Men framtiden behöver inte vara mörk, om vi på allvar börjar ifrågasätta hur vi ser på tekniska framsteg, säger han.
– Det finns mycket som talar för att vi i grunden har börjat ompröva vår syn på naturen. Vi måste acceptera att vi har en planet och det är den vi måste ta hand om.