Stärk skyddet, men undergräv inte kvinnojourer
Ledare 20/1. Misslyckandet med att garantera kvinnofrid påminns vi om alltför ofta. Mörka rubriker om förföljda, misshandlade eller i värsta fall dödande kvinnor beskriver den bistra verklighet många utsatta lever i.
– Våld i nära relation och hedersrelaterat våld är ett samhälls- och jämställdhetsproblem som skapar enormt lidande, förklarar Åsa Furén-thulin, sektionschef för socialtjänst och jämställdhet på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Som ett led i medlemsorganisationens satsning på kvinnofrid presenteras nu en rapport som går igenom läget i landets kommuner de senaste två åren. En slutsats som dras är, föga förvånande, att 96 procent av de våldutsatta är kvinnor och att de utsätts för de den värsta misshandeln.
Enligt rapporten har en av fem av de våldutsatta som vänt sig till socialtjänsten utsatts för mycket grovt våld. Att dessa kvinnor behöver råd, hjälp och skydd är uppenbart.
– Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Det känner inga gränser. Det här är inte ett problem kopplat till en viss grupp, en viss plats eller en viss ekonomi. Det är kopplat till män som inte kan hantera sitt beteende, markerade Christofer Bergenblock i en riksdagsdebatt på temat förra året.
Därför efterlyste han inte bara kännbara straff, skarpa polisiära insatser och begränsningar av förövarna utan även fungerande sociala insatser. Alltså åtgärder som kan förebygga våld, men också exitprogram som underlättar för utsatta kvinnor att lämna en destruktiva relationer.
Riksdagsledamöterna Adnan Dibrani (S), Aida Birinxhiku (S) och Jennie Nilsson (S) motionerade i sin tur i höstas om stärkt stöd till kvinnojourerna i Halland.
Dessa jourer, som ofta är beroende av engagerade ideella krafter, gör ett ovärderligt arbete för att ge skydd åt kvinnor som flytt undan våldsverkare. Jourerna kämpar dock inte sällan med finansieringsproblem. Nu varnar en av Hallands kvinnojourer för att de problemen kan förvärras när en regeländring träder i kraft i mars.
Kommande tillstånds- och kvalitetskrav befaras eventuellt ställa till det för jourer som exempelvis bemannas med ideella krafter under kvällstid.
– Problemet är att det känns väldigt luddigt, vi vet inte vad det här kommer att innebära, sade en anställd på kvinnojouren Viktoria till Hallandsposten.
Att försäkra sig om att inte oseriösa krafter lockas att öppna jourhem – likt vissa Hvb-hem drivits av människor som lurat till sig pengar i stället för att hjälpa utsatta ungdomar – är angeläget. Men samtidigt är det angeläget att värna det ideella engagemang som är helt nödvändigt för att många kvinnojourer ska kunna drivas vidare.
Ett fungerande stöd kräver dock också en aktiv socialtjänst, bra samverkan mellan polis och andra parter – samt ett skydds- och rättssystem som hängt med utvecklingen. Ny teknik har inneburit nya hot för många utsatta kvinnor – med allt från hämndporr till hotfull onlinestalking.
HN:S granskning, som visade att få misstänka fälls för olaga förföljelse, är talande. Samhället måste fröstärka insatserna – på alla fronter.