Hans nya behandling ska hjälpa narcissister
Vården är dålig på att upptäcka problematisk narcissism tidigt. Det menar psykiatern Peder Björling som jobbat fram det första svenska behandlingsprogrammet för personer med narcissistisk problematik.
– Det saknas lättbegripliga och väl spridda modeller för vad narcissistiskt personlighetssyndrom är och hur det kan uttrycka sig hos en person som söker vård, säger han.
De flesta av oss har drag av narcissism – i måttliga mängder. I en tidigare artikel har tidningen undersökt var gränsen går för en narcissistisk problematik.
Så hur bemöter man exempelvis en arbetskamrat eller närstående med högre grad av narcissism? Peder Björling, som själv möter personer med narcissism i sitt arbete som psykiater och specialist på personlighetssyndrom på Psykiatri Sydväst i Huddinge, har flera råd att ge.
– Om ditt mål är att relationen ska fungera så bra som möjligt, kan man egentligen tänka som man skulle göra med vem som helst. Kom ihåg att det handlar om personens självkänsla och andras bild av denne.
Och om det uppstår konflikter?
– Här kan det vara hjälpsamt att själv inte hamna i försvar och motattacker, då blir det bara krig. Försök i stället hålla dig lugn, även om den andres reaktion känns överdriven och orättvis. Börja med att titta på situationen från dennes perspektiv och ifrågasätt inte personens upplevelse. Efter hand kan det bli mer möjligt att komma med sitt eget perspektiv, säger Peder Björling.
Samtidigt påminner han om vikten av att inte låta sig behandlas illa av andra, oavsett om de är mycket narcissistiska eller om det beror på exempelvis missbruk eller depression.
– Är det en nära relation kan det vara viktigt att prata med någon, även om det känns skamfyllt att vara i en relation där man blir illa behandlad. vissa lägen kan man också behöva sätta olika gränser eller avsluta relationen.
Man vet inte ännu så mycket om personer utan diagnos har självinsikt om sin narcissism. Men i en studie, där man i ett frågeformulär först gav en korrekt beskrivning av narcissism och sedan ställde frågan ”är du mer narcissistisk än de flesta?”, svarade en hög andel av personer med narcissism ”ja”, berättar Peder Björling.
– Troligen är det inte så många som känner igen sig i de onyanserade och delvis felaktiga beskrivningarna av narcissism.
De personer som kommer till Psykiatri Sydväst har tidigare sökt vård och är medvetna om att de mår dåligt, att de hamnar i mycket konflikter, att de blir för arga och att de är mycket stressade eller har ångest.
– Men ofta har de tänkt att det är adhd, bipolär sjukdom eller borderline personlighetssyndrom. Bara att få diagnosen narcissistiskt personlighetssyndrom från vården, beskrivet hur den fungerar och hur den uttrycker sig just för denna person, kan vara hjälpsamt. Troligen ger den mer förutsättningar för självinsikt, som kan minska både lidande och destruktiva beteenden. Men precis som det är med självinsikt för de flesta av oss, så kan man glömma bort det när det hettar till och ändå hamna i sina gamla mönster.
På Psykiatri Sydväst har man utformat ett nytt behandlingsprogram efter personer med narcissistisk problematik som är det första i sitt slag i Sverige.
– På en internationell kongress om narcissistiskt personlighetssyndrom mötte vi ett ovanligt strukturerat behandlingsupplägg som lät som det skulle gå att använda i en svensk psykiatrisk kontext.
Han tycker att vården generellt är dåligt rustad för att upptäcka problematisk narcissism.
– Dels finns en generell brist på kunskap om narcissism eftersom det är en diagnos som sällan ställs, i synnerhet inte inom primärvården. Dels har det inte funnits lättbegripliga och väl spridda modeller för vad narcissistiskt personlighets
På en internationell kongress om narcissistiskt personlighetssyndrom mötte vi ett ovanligt strukturerat behandlingsupplägg som lät som det skulle gå att använda i en svensk psykiatrisk kontext.
syndrom är och hur det kan uttrycka sig hos en person som söker vård.
En bidragande faktor är också att många patienter hemlighåller typiska symtom, eftersom de handlar om sådant som anses dåligt eller skamligt, som avundsjuka, fantasier om framgång och revansch, omotiverad vrede och fantasier om att ge igen, säger Peder Björling.
– Det är lättare att prata om nedstämdhet, stress, ångest eller kroppsliga problem.
Hittills finns inte någon riktigt bevisat effektiv behandling. I de internationella studier där patienter uppges ha fått hjälp, består underlaget oftast av relativt få patienter. Det handlar om allt från kortare behandlingsinsatser till många år
i individuell psykoterapi med flera besök per vecka, säger Peder Björling.
Men brist på evidens innebär inte att behandling är meningslös, betonar han.
– Det finns gott om exempel på personer som blivit bättre och att någon form av psykoterapi bidragit. Problemet är att vi inte vet vad i de olika behandlingarna som är verksamt och vad man ska satsa på i vården. Vi som arbetar på Personlighetsprogrammet på Psykiatri Sydväst tror dock, precis som de internationella experter som vi varit i kontakt med, att det finns några saker som troligen är viktiga (se faktaruta).
Behandlingen i Huddinge, som kallas Mentaliseringsbaserad terapi
"Det finns gott om exempel på personer som blivit bättre och att någon form av psykoterapi bidragit. Problemet är att vi inte vet vad i de olika behandlingarna som är verksamt och vad man ska satsa på i vården.
förnarcissistisk personlighetsproblematik, inne bä rattpersonen efter utredning och diagnos har gruppterapi samt individualterapi en gång i veckan under ett års tid. I gruppen får patienterna ta upp situationer där deras narcissistiska drag orsakat problem, förklarar Peder Björling.
– Sammantaget handlar behandlingen om att personen får mer kunskap om diagnosen, dess påverkan på hur man klarar sitt liv och övning i att förstå sig själv och andra bättre. Behandlingsmålen som sätts upp måste vara inriktade på vad man vill förändra hos sig själv för att livet ska fungera bättre.
I nuläget samlas data kring denna första behandlingsgrupp, och när man fått tillräckligt med underlag sker en utvärdering för att undersöka om metoden är hjälpsam för dessa patienter och om det är motiverat att fortsätta.
– Vi vet inte om metoden kommer tas upp på andra mottagningar i landet, den är som sagt ny och inte så utvärderad ännu. Men vi hoppas att alla kliniker hittar något sätt att erbjuda en bra utredning och behandling för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom. Även om det finns dåligt vetenskapligt underlag för behandling, måste psykiatrin försöka göra det bästa man kan i nuläget för att hjälpa denna patientgrupp, understryker Peder Björling.