Fakta: Från fotboll i Halmstad till IS i Syrien
Den i dag 51-åriga Lina Ishaq föddes i Irak, men när hennes kristna familj flydde landet kom hon som barn till Sverige.
I början av 1980-talet växte hon upp på Vallås och var under gymnasietiden väldigt duktig fotbollsspelare – bland annat spelade hon för Astrio i allsvenskan.
Hon utbildade sig till sjuksköterska och arbetade ett kort tag på sjukhuset i Halmstad. Efter att ha träffat en muslimsk man konverterade hon till islam – och ville inte längre jobba på lasarettet när hon inte fick ha slöja där.
Äldsta barnen hann börja i skola i Halmstad, men i långa perioder valde Lina Ishaq att bo utomlands med sina barn.
2013 flög Lina Ishaq med fem barn från Egypten till Turkiet, varifrån familjen kördes till en våldsbejakande islamistisk grupp i Syrien. Äldsta sonen var då redan på plats tillsammans med sin pappa och var som 14-åring med i IS.
Redan efter några månader stupade Lina Ishaqs make i strid. Hon gifte då om sig med en annan Is-krigare, som hon också fick barn med. Näst äldste sonen rekryterades som 12-åring av IS och stupade som 16-åring.
2019 tillfångatogs Lina Ishaq och hennes familj av kurdiska styrkor. Till sist hamnade de i ett turkiskt fångläger, varifrån Lina Ishaq som svensk medborgare utvisades och flögs – mot sin vilja – till Sverige i slutet av 2020.
Hon greps omedelbart på Arlanda, misstänkt för krigsbrott, men släpptes senare i brist på bevisning. Socialnämnden i Halmstad tvångsomhändertog emellertid de två barn hon hade med sig.
Hösten 2021 hade bevisläget blivit sådant att Lina Ishaq greps igen och fick sitta i Kronobergshäktet i Stockholm fram till rättegången i början av 2022.
Lina Ishaq nekade hela tiden till brottsanklagelserna och hävdade att hon blivit lurad in i Syrien. Hon hävdade också att hon inte förstått att näst äldste sonen stred för IS.
I mars 2022 dömdes den så kallade Is-mamman till sex års fängelse för grovt krigsbrott och grov krigsförbrytelse.
Bevisningen bestod bland annat av meddelanden hon skrivit till sin bror i Sverige. Där skrev Lina Ishaq att hon trivdes med sitt liv i Syrien, att hon inte ville att han skulle kontakta svenska myndigheter och att hon var glad för sina döda söners skull – ”för detta var deras önskan”.
Domen överklagades först av båda parter och många juridiska bedömare trodde att den skulle prövas i högre instans eftersom detta var första gången en svensk domstol tog upp användandet av barnsoldater.
Lina Ishaq drog senare tillbaka sin överklagan. Hennes försvarsadvokat förklarade att det bland annat handlade om en riskkalkyl – med tanke på att straffskalan för grovt krigsbrott sträcker sig ända upp till livstids fängelse.
Även åklagarna nöjde sig med domen, med motiveringen att tingsrätten prövat det de ansåg sig kunna bevisa – trots att de egentligen yrkat på ett strängare straff.