Region Halland tillbakavisar kritik om kejsarsnitt
Halland: Till Auroramottagningen i Halmstad kommer patienter med förlossningsrädsla. Läkare Åsa Pontén betonar att fokus alltid ligger på bästa möjliga förlossningsupplevelse – men vill samtidigt lyfta riskerna med kejsarsnitt. – Vår målsättning är alltid
I tidigare artiklar har tidningen intervjuat kvinnor som varit kritiska till bemötandet från vården när de önskat kejsarsnitt av olika anledningar. De har upplevt att de inte har blivit lyssnade på – och har fått vänta länge på beslut.
Ytterligare kvinnor ifrågasätter att man kan få ja av vissa läkare i vissa regioner, och nej av andra.
En kvinna säger att hon fick blankt nej i Halland, men ja direkt i Skåne.
Utöver Frida och Sandra som uttalat sig öppet har tidningen varit i kontakt med flera andra mammor som har liknande åsikter och erfarenheter.
En graviditet är normalt 37 till 42 veckor lång. Rutinen för gravida i Halland är att man gör sitt första besök hos mödrahälsovården kring graviditetsvecka 6 till 8. Redan då fångar barnmorskan upp om det skulle finnas en uttalad förlossningsrädsla, eller om det finns andra skäl till specifika förlossningsönskemål.
Om svår förlossningsrädsla konstateras får man omgående ett erbjudande om att träffa psykolog. Om måttlig förlossningsrädsla konstateras erbjuds man vanligtvis ett besök hos Auroramottagningen någon gång efter vecka 20. Att det dröjer innan remiss skickas dit beror på flera olika saker.
– Dels är det en fråga om rättvisa, resurser och risker, men vid rutinultraljudet i vecka 18 cirka görs även fosterdiagnostik. Där kan saker upptäckas som gör att förlossningen kanske måste planeras på ett helt annat sätt ändå, säger Åsa Pontén, medicinskt ansvarig läkare för obstetriken på Hallands sjukhus där Auroraverksamheten ingår.
Hon poängterar dock att det finns möjligheter till samtalsstöd tidigare i graviditeten om man så önskar hos mödravårdspsykolog och barnmorska.
– Det är det mödrahälsovården bland annat finns till för. Det är inte så att vi lämnar en förlossningsrädd kvinna utan stöd fram till vecka 20.
Att det sedan tar tid innan man normalt får träffa en förlossningsläkare och i vissa fall få ett snitt beviljat beror på flera olika saker.
"
Det är inte så att vi lämnar en förlossningsrädd kvinna utan stöd fram till vecka 20. Åsa Pontén
Åsa Pontén säger att det ibland krävs många samtal innan det går att komma fram till att ett kejsarsnitt verkligen är det bästa för kvinna och barn.
– Ska jag som läkare ta beslut om att skära en fullt frisk 25-åring
i magen, och därmed utsätta henne och barnet för en hel del risker, så måste jag vara säker på att beslutet är korrekt.
Om ett kejsarsnitt ska beviljas enbart på grund av förlossningsrädsla brukar läkare dessutom vilja diskutera saken med andra läkare i grupp först.
Det här kan göra att beslutet drar ut ännu lite mer på tiden.
– Att vi tar upp sådana här frågor i vår överläkargrupp ser jag som en extra trygghet för patienterna. Annars skulle det i praktiken kunna bli så att en läkare beviljar snitt när andra inte gör det, och det skulle inte heller bli bra.
Men kan du förstå att man som förlossningsrädd kvinna tycker att det känns som att man får vänta onödigt länge?
– Absolut. Men anledningen till detta är att vi är måna om att det ska bli rätt beslut taget. Det finns kvinnor som kommer till Auroramottagningen som själva kommer fram till att de vill ha en vaginal förlossning, och så blir det jättebra.
– Kanske var det helt andra saker som låg bakom rädslan än vad de själva trodde. Ibland krävs en tid av samtal och eftertanke innan man inser det.
Kvinnor har också lyft att de inte känt sig lyssnade på, utan att de har försökt övertalas till vaginal förlossning?
– Det är klart att det kan uppfattas så, om du själv är väldigt bestämd om vad som är bäst för dig. Vår målsättning är alltid en så bra upplevelse som möjligt för kvinna och barn. Kvinnan ska alltid känna sig nöjd med den plan som gjorts upp.
Enligt patientsäkerhetslagen och patientlagen ska individuellt anpassad information om risker och biverkningar lämnas till patienten.
– Vi är alltså skyldiga att informera våra patienter om vad som rent medicinskt är det säkraste – och om vilka risker som kan vara förenade med kejsarsnitt.
Angående den kritik som framförts i en tidigare artikel – om att få nej till kejsarsnitt i Halmstad och ja i Helsingborg – så vill man på Hallands sjukhus inte uttala sig om det enskilda fallet. Detta på grund av att man inte vet vad som sagts i de olika samtalen mellan patient och förlossningsläkare, varken i Skåne eller i Halland.
Varför lyfts då vaginala förlossningar ofta som det bästa alternativet – även om kvinnan som ska föda är rädd? Enligt Åsa Pontén visar statistik att risk för blödning och infektion är större vid kejsarsnitt. Även risk för allvarliga andningsstörningar hos det nyförlösta barnet ökar.
– Kejsarsnitt är även en riskoperation så till vida att man löper risk för att få ett kroniskt smärttillstånd i buken.
– Innan man beslutar om en sådan operation hos en fullt frisk ung kvinna, där det inte finns några medicinska hinder för en vaginal förlossning, så vill man vara säker. Man vill veta att hon vet vad hon ger sig in på, och att hon även efter operationen känner att beslutet blev rätt.
Åsa Pontén säger också att det finns andra risker förknippade med att genomgå ett kejsarsnitt som förstföderska – nämligen att komplikationer kan uppstå vid en eventuell ytterligare graviditet och/eller förlossning.
Det kan handla om risker för att moderkakan inte fäster som den ska, blödningar och muskelbristningar.
– Men om någon är så rädd att hon absolut inte ser något alternativ – och att vi noggrant utrett de bakomliggande orsakerna så att det inte är något annat som egentligen orsakar rädslan – så kommer vi att bevilja ett snitt i de allra flesta fall.
För förstföderskor är kostnader för förlossningen och sjukhusvård för kvinna och barn under det efterföljande året i genomsnitt mellan 26 000 och 32 000 kronor högre per planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation – jämfört med en planerad vaginal förlossning. Siffrorna är framtagna i en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, från 2021. Finns det en ekonomisk aspekt i att man hellre vill att kvinnor föder vaginalt?
– Nej, aldrig någonsin. Vi har förmånen att verka i ett land där vi läkare som fattar besluten aldrig behöver fundera på vad saker och ting kostar, säger Åsa Pontén.
De senaste åren har andelen förlossningar som sker med kejsarsnitt i Sverige ökat från 17,9 procent år 2020 till 19,1 procent år 2022. Det här gäller då alla typer av kejsarsnitt, inte bara planerade sådana utan även akuta och ur-akuta.
– Det har varit en långsam ökning de senaste åren.
Vad beror det på?
– Jag skulle säga att det handlar om ökad ålder hos kvinnor som föder barn, i kombination med ett ökat BMI hos befolkningen, alltså mer övervikt och fetma. Dessutom är det också så att antalet rekommenderade interventioner vid olika tillstånd ständigt ökar, vilket också leder till fler snitt.