Västerport ”helt avgörande för Varbergs framtid”

I detta läge måste man, återigen, vädja till den politiska majoriteten om sans och förnuft, för att inte kalla det ödmjukhet!

Västerport. Så kom då domen från Mark- och miljööverdomstolen. En fullständig kovändning i förhållande till föregående instans. Man kan inte sluta förvåna sig över jurister och juridiken. En slutsats bland andra blir att en kulturmiljö, inte ens av riksintresse, har något juridiskt värde. Anmärkningsvärt är vidare att domstolen inte valt att höra landets ytterst ansvariga och sakkunniga myndighet för kulturmiljövårdens riksintressen, Riksantikvarieämbetet! Trots att motparten, Föreningen Gamla Varberg, uttryckligen begärt det! Hade det skett om ärendet avsåg natur- eller miljövärden, det vill säga hade man då underlåtit att höra Naturvårdsverket? Tvivlar. Själv deltog jag som en av regionens företrädare i beredningen av förslag till Hallands riksintressen, vilka beslutades av Riksantikvarieämbetet och jag kan intyga att det var efter en mycket noggrann process och bedömning beslutet fattades!

Skulle domen och Västerports framtid, inklusive hotellet, vara ”helt avgörande för Varbergs framtid” (HN:S rubrik) blir man ju inte bara förvånad utan även beklämd. Men kanske är det ändå rätt? Fast på ett annat sätt! Varberg med sitt läge vid havet, med sin lågbyggda rutnätsstad och, inte minst, sin fästning, behöver ingen ny stadsdel och absolut inte ett höghushotell som ritar om stadens profil och silhuett, för att överleva! En ny stadsdel, ok. Ett höghushotell som krokan i tårtan, nej!

I detta läge måste man, återigen, vädja till den politiska majoriteten om sans och förnuft, för att inte kalla det ödmjukhet! När man nu firat vinsten i en högre domstol, kanske man ändå skulle kunna sansa sig, än en gång fundera över Västerports exploateringsgrad och gestaltning och dra ned på höjden av det planerade hotellet? Som en ödmjuk gest mot alla dem som opponerat sig, en gest mot ett historiskt kulturarv av riksintresse och, faktiskt, mot och för framtida generationer?!

Utöver kommunens roll i hela ärendet måste man ställa frågor och ha invändningar mot såväl länsstyrelsens som överdomstolens beslut. Men nu kan man inte gråta över spilld mjölk utan vördsamt vädja till dem som har makten, kommunmajoriteten, att trots allt visa ödmjukhet och omarbeta planerna för Västerport. Begrunda då först länsantikvariens avvikande mening i länsstyrelsens beslut samt mark- och miljödomstolens mycket detaljerade dom.

Visa aktning för alla dem emot, visa aktning för vårt gemensamma kulturarv, av riksintresse!

Mats Folkesson fd länsantikvarie