Stefan fick en andra chans efter ett längre fängelsestraff
Falkenberg: Stefan har passerat 60 år och har precis avtjänat ett längre fängelsestraff. Han går med fotboja fram till våren. Nu har han fått en andra chans i Falkenberg. Genom Krami har Stefan hittat både jobb och tillfälligt boende.
Stefan är tydlig när vi träffas på Argus i Falkenberg. Han vill inte prata om sitt fängelsestraff.
– Jag har suttit ett par år, det räcker, säger han.
Han har bott i Malmö i många år och bland annat arbetat som vårdbiträde, på parkförvaltningen och inom industrin. Fram till att han dömdes till ett längre fängelsestraff.
Stefan ger ändå en viss inblick i tiden på fängelset.
– Jag sysselsatte mig med olika arbetsuppgifter. Det var mycket att packa saker till företag. Sedan tränade jag mycket, spelade kort och schack för att få tiden att gå, säger han.
När han hade ett halvår kvar fick han möjligheten att via Krami i Falkenberg
hitta ett arbete och samtidigt bo på ett familjehem. Stefan tackade ja och berättar om hjälpen han fått att komma ut i samhället igen.
– Det var några som själva suttit i fängelse och de började informera oss vad det finns för möjligheter och vad man kan göra. Vi fick gå på olika studiebesök. Vi lagade mat tillsammans en gång i veckan, det kändes riktigt bra, säger han.
– De vet vad de ska göra, de här mötena var bra. Man kommer från fängelsemiljön, som är en tuff miljö, till folk som vill hjälpa till.
Krami är ett samarbete mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen. Tanken är att hjälpa till att slussa tidigare kriminella ut i till studier eller i arbetslivet. I Falkenberg har Krami funnits i tio år. Magnus Dahlhed på Arbetsförmedlingen berättar att samhällskostnaden för en gängkriminell uppskattas till cirka tre miljoner kronor. Ungefär lika mycket som det kostar att driva Krami per år.
På tio år har Krami slussat ut runt 140 personer i jobb eller studier. En av dem är Stefan. Han är framför allt tacksam för hjälpen han fått med kontakten med myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket.
– Jag hoppas att de kan fortsätta sin verksamhet. Det är viktigt. I alla fall för de som är unga, de behöver vägledning, säger han.
Stefan fick inledningsvis praktik på Resurscenter i Falkenberg.
– Det var trevliga arbetsledare och vanliga människor som var där. Vi kunde umgås med varandra och prata, säger Stefan.
Därefter erbjöds han praktik på en större arbetsplats i Falkenberg med möjlighet till fast anställning. Det är ett så kallat nystartsjobb där företaget betalar hälften av lönen och Arbetsförmedlingen resterande. Stefan berättar att pensionen närmar sig men han vill gärna fortsätta att arbeta.
– Att sitta hemma med fotboja är inte roligt. Man har bara vissa tider som man får vara utanför bostaden. På helger hinner jag ta en kopp kaffe, sedan måste jag vara hemma, säger han.
Vad har du för framtidstankar?
– Jag får bara bo kvar på familjehemmet till april, när jag blir av med fotbojan. Jag behöver ordna en lägenhet, jag har ställt mig i kö. Sedan vet jag inte. Jag är van att bo i en större stad. Har man familj och barn är Falkenberg bra, men inte för en ensamstående.
– Jag har kollat på Halmstad. Men först ska jag försöka arbeta här så mycket det går och sedan hitta jobb i Halmstad, säger han.