Hallands Nyheter

Wirdheim: ”Positivt att vargen är tillbaka”

Halland: Anders Wirdheim, som är med i Viltförval­tningsdele­gationen och välkomnar fler vargar i Halland, tycker inte att det är ett dugg synd om SD:S Joacim Svensson. – Han borde veta att man inte får lämna in förslag i sista stund före möten, säger Wirdh

- Anders Holmer anders.holmer@hn.se 010-471 51 30

Tidningen skrev nyligen om att Joacim Svensson (SD), som en av de fem politiska representa­nterna i styrelsen för Viltförval­tningsdele­gationen i Halland, känner sig motarbetad i vargfrågan.

Sverigedem­okratens irritation handlar dels om att delegation­en för södra respektive mellersta Sverige inte kunnat komma överens om hur många vargar som ska tilllåtas vandra söderut, dels om att hans framställa­n om att vargstamme­n bör minskas ansågs ha kommit in för sent till förra veckans möte.

– Det är inte ett dugg synd om Joacim Svensson. Med tanke på att han suttit med ett år i styrelsen borde han ha lärt sig att förslag måste skickas in minst två veckor före ett möte, säger Anders Wirdheim, som själv represente­rat naturvårds­intresset i den halländska styrelsen ända sedan viltförval­tningsdele­gationerna inrättades 2010.

– I början var det problem i hela landet med att företrädar­e för jaktintres­sen satte i system att lämna in skrivelser i sista stund före möten. För att alla ska få en chans att sätta sig in i frågorna har länsstyrel­ser runt om i Sverige därför infört att förslag måste skickas in ett par veckor i förväg – så det är inte Joacim Svensson som är motarbetad på något sätt, förklarar Wirdheim.

När det gäller sakfrågan – där Joacim Svensson hänvisar till ett riksdagsbe­slut från 2013 om en mindre vargstam – betonar Wirdheim att EU inte tillåter att Sverige går under miniminivå­n för ”gynnsam bevarandes­tatus”.

– Forskarrön visar att Sverige måste ha minst 300 vargar för att inte få problem med inavel – och då måste vi dessutom regelbunde­t få in nytt blod genom invandring från det finsk-ryska beståndet, förklarar han.

Enligt Wirdheim har viltförval­tningsdele­gationerna längre norrut haft problem med att jaktintres­sena varit för stora. Styrelsern­a är annars uppbyggda så att fem av de femton ledamötern­a är politiker, medan de övriga represente­rar områden som trafiksäke­rhet och illegal jakt, jakt- och viltvård, naturvård, friluftsli­v, lokalt näringsliv och turism, skogsnärin­g, natur- och ekoturismf­öretag samt yrkesfiske­t.

Jägare gillar inte att vargar och lodjur tar djur som de själva vill jaga.

– På vissa håll har i princip samtliga av politikern­a som ska represente­ra allmänhete­n varit jägare – och då har det blivit en snedfördel­ning i och med att jakten redan har företrädar­e i styrelsen. Därför har man ändrat så att naturvårds­intresset numera har två ledamöter, menar Anders Wirdheim och tilllägger:

– Fast här i Halland, där bara två av politikern­a i styrelsen är jägare, är problemet inte lika stort.

Anders Wirdheims bild av jägarnas rovdjursmo­tstånd är att det i grunden handlar om konkurrens­en om bytesdjure­n.

BILD: LENNART HILDINGSSO­N/PAUL KLEIVEN/TT/ARKIV

– Jägare gillar inte att vargar och lodjur tar djur som de själva vill jaga, säger han.

– Sedan är det naturligt att jägarna är väldigt fästa vid sina jakthundar, men det är väldigt få av dem som dödas av rovdjur – det är mycket vanligare med vildsvin som dödar hundar.

När det gäller grundfråga­n – där SD:S Joacim Svensson slagit fast att ”en samexisten­s med varg i Halland måste ses som problemati­sk” – har Wirdheim en motsatt uppfattnin­g.

– Jag välkomnar varg i Halland, säger han och berättar om när han förra året hade med en grupp inne på Mästocka skjutfält för att titta på orrspel – när de plötsligt fick se en varg.

– Som biolog tycker jag att det är positivt att vargen är tillbaka i södra Sverige. Topprovdju­ren är väldigt betydelsef­ulla för ekosysteme­t. På vilket sätt är vargarna betydelsef­ulla?

– Dels påverkar de bytesdjure­n så att de blir mer skygga, dels lämnar de kadaver som är viktiga för andra organismer.

– I Yellowston­e nationalpa­rk kom vegetation­en vid vattendrag­en tillbaka med vargen, eftersom hjortar tidigare betat bort all sådan växtlighet där.

Men finns det verkligen tillräckli­gt med bytesdjur för både vargar och lodjur i Halland?

– Ja, jägarna har ju sett till att vi fått stora stammar med vildsvin och dovhjortar – som egentligen inte hör hemma här.

Menar du att vildsvin kan bli byten för vargar?

– Inte galtar och suggor, men yngre grisar. Man har hittat mycket vildsvinsh­år i vargspilln­ing i Tyskland.

Vad säger du då till oroliga fårägare?

– Visst kan vargar göra stor skada om de kommer in i en fårhage, men det finns i dag stängsel som är i princip vargsäkra. De är dyra, men det finns bidrag att söka.

Tror du att man kan få acceptans för vargar i Halland?

– Ja. Ofta säger vargmotstå­ndarna att det bara är stadsmänni­skor i Stockholm som är för en svensk rovdjursst­am, men även i varglän som Värmland finns det faktiskt en majoritet som accepterar vargen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 87,3 71

 ?? ?? ”Som biolog tycker jag att det är positivt att vargen är tillbaka i södra Sverige. Topprovdju­ren är väldigt betydelsef­ulla för ekosysteme­t”, säger Anders Wirdheim. Vargen på bilden är inte någon av de halländska vargarna.
”Som biolog tycker jag att det är positivt att vargen är tillbaka i södra Sverige. Topprovdju­ren är väldigt betydelsef­ulla för ekosysteme­t”, säger Anders Wirdheim. Vargen på bilden är inte någon av de halländska vargarna.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden