Varbergs ledande skolpolitiker blundar för verkligheten
De senaste årens nedskärningar har lett till att vi lärare inte har en chans hjälpa alla elever som har svårigheter och är i behov av extra stöd för att nå kunskapsmålen, skriver So-läraren Anders Claesson.
Svar
på ”Den goda kvaliteten i skolor ska behållas och utvecklas”
Varberg. I ett flertal tidningsartiklar och insändare i HN under hösten och vintern har skolpersonal gett en samstämmig bild av att situationen ute i kommunens grundskolor i längden är ohållbar. Samtliga som uttalat sig är eniga om att det krävs rejäla satsningar för att skapa en rimlig arbetsmiljö för lärare och elever.
De senaste årens nedskärningar har lett till att vi lärare inte har en chans hjälpa alla elever som har svårigheter och är i behov av extra stöd för att nå kunskapsmålen.
I praktiken följs inte skollagens tvingande regelverk, där det tydligt framgår att eleverna har rätt att få det stöd de behöver för att klara sin skolgång.
I detta läge har den borgerliga alliansen (Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna) klubbat igenom ännu en budget som tvingar fram nedskärningar. Sammanlagt ska förskoleoch grundskolenämnden spara över elva miljoner kronor under 2024.
Nämndens ordförande, moderaten David Sandrén, har legat lågt och inte besvarat de kritiska inläggen i tidningen. Men nu har han, till sist, tagit till orda i en insändare med rubriken ”Den goda kvaliteten i skolor ska behållas och utvecklas!”. (HN, 7 februari)
Insändaren innehåller de gamla vanliga klyschorna som ledande politiker och tjänstemän använder när deras beslut får underkänt av kommunens anställda. Sandrén skriver bland annat att ”mer pengar gör inte per automatik att verksamheten blir bättre”.
Jo, om pengarna används till att anställa fler lärare och elevassistenter. Det är nämligen dessa tjänster som försvinner när skolpolitikerna ger rektorerna i uppdrag att genomföra besparingarna.
Sandrén föredrar att använda ordet effektiviseringar. Han har förhoppningar om att olika tekniska lösningar ska kunna utveckla skolans verksamhet. ”Vad kan göras snabbare och effektivare med hjälp av automation, AI och andra hjälpmedel?”, skriver han.
Det är avslöjande att Sandrén inte ger ett enda konkret exempel på hur ny teknik kan bidra till att minska arbetsbelastningen för skolpersonalen. Sanningen är att de så kallade effektiviseringarna i vanlig ordning leder till färre tjänster, större klasser och ett minskat stöd till eleverna som har störst behov.
Förskole- och grundskolenämndens budget har granskats av Marcus Larsson från Balans, en politiskt oberoende tankesmedja som är kritisk till den skolpolitik som bedrivs i Sverige i dag. Enligt Marcus Larsson kan inte politiker beställa effektiviseringar i budget och förvänta sig att lärare ska leverera.
”Omsorg och undervisning fungerar inte så, i stället måste förskolans och skolans medarbetare öka tempot i arbetet vilket gör dem sjuka. Enligt Arbetsmiljöverkets stora undersökning toppar grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare statistiken över yrken med hög andel besvär till följd av arbetet. Ingen kan vara förvånad över detta”, skriver han i sin granskning.
David Sandrén (M) är förstås fullt medveten om att skolans personal riskerar att bli sjuk av det allt högre arbetstempot, som är resultatet av en lång rad av snålbudgetar och så kallade effektiviseringar. Det anmärkningsvärda är att han inte tycks ha någon strategi för att komma till rätta med problemen.