Emilov till slut tillbaka i Gif efter tufft år med FFF
I september bröt han ihop under en bortaresa i Åtvidaberg. I januari provtränade han med en bulgarisk elitklubb. Nu är Sewen Emilov klar för moderklubben Varbergs Gif och redo att tala ut om sitt jobbiga 2023 i Falkenbergs FF.
Sewen Emilov och lagkamraten Theodor Graudums är först på plats på Påskbergsvallen inför Varbergs Gifs träningspass en grådisig onsdagskväll i februari. De står i katakomberna redan en och en halv timme före passet, då de saknar nycklar till det låsta omklädningsrummet.
– Fan vad sjukt att vi är före tränarna, konstaterar Graudums glatt och Emilov flinar med.
Det dröjer dock bara några sekunder innan tränarduon Ali Kraym och Kendall Helgurd dyker upp med nyckelknippan i högsta hugg, och två minuter senare sitter Gifs mest spännande nyförvärv skönt i soffan på tränarkontoret.
– Jag lämnade Gif för Bois redan som tioåring, men det har inte spelat någon roll att jag inte spelat här. Den här klubben gav mig all kärlek när jag började spela. Jag har alltid känt att jag haft en plats här, säger han och går in på sitt mål med den annalkande säsongen.
– Målen och assisten är en bonus, jag vill framförallt spela. De senaste åren har det inte blivit så mycket speltid och då tappar man hoppet.
Sewen Emilov gick in i 2023 med goda framtidsutsikter. Även om det inte hade blivit någon start i Ettan Södra den föregående säsongen hade han stått för ett piggt debutår i seniorsammanhang med flera fina inhopp och två fullträffar.
– Det hände att jag från bänkplats hörde ledare säga ”byt in Sewen så något händer”, menar 20-åringen, som även inledde sin andra seniorsäsong starkt med mål i träningsmatchen mot Varbergs Bois.
Då hörde dessutom Bulgariens U21-landslag av sig och ville veta om Sewen var tillgänglig för landslagsspel. Det visade sig att en del pappers- och passuppgifter behövde lösas. Det var också där som problemen i FFF inleddes.
– Jag var iväg några gånger och missade några träningar. Då tyckte FFF att jag inte var så seriös som jag behövde vara. Jag tror han (Christoffer Andersson) blev lite arg på mig och så fick jag ingen speltid efter det, säger han och motiverar sin frånvaro.
– Jag visste inte hur många gånger jag skulle få chansen i Bulgariens landslag. Mina föräldrar är därifrån, det är ett land som betyder mycket för mig och får man då chansen ska man göra det man kan för att ta den.
Att få höra att han inte var tillräckligt seriös smärtade den offensiva mittfältaren.
– Är man oseriös om man från 17 års ålder pendlar från Varberg till Falkenberg? Innan jag hade fått körkort körde min mamma mig till träningarna varje dag. Jag lägger inte ner all den här tiden om jag inte är seriös. Dessutom var jag en av de bästa på träningarna, men fick ändå aldrig chansen. Det kändes hopplöst.
När han återvände till Sverige efter landslagslägret i mitten av juni ville han bli utlånad till Tvååker, men fick nej av FFF med hänvisning till att truppen var för tunn.
– Då pratade jag med David (Svensson, sportchef) som sa att jag skulle få välja vad jag ville göra efter säsongen om inte speltiden ökade under hösten. Då hade jag fortfarande hoppet uppe om att det kunde vända.
Ska jag vara helt ärlig hade inte jag och ”Chrisse” den starkaste relationen. Vi pratade inte så mycket. Sewen Emilov
Den förhoppningen skulle dock komma på skam. När säsongen sammanfattades hade han totalt spelat 54 minuter under säsongen 2023.
– Efter bortamatchen mot Åtvidaberg fick jag tårar i ögonen. Då funderade jag på vad grejen var, varför de gjorde så mot mig, säger han och fortsätter:
– Det var en annan match som hela familjen kom och kollade på. Vi ledde med flera mål och jag blev ändå inte inbytt. Om de ändå inte hade tänkt spela mig hade det kanske varit bättre att lyfta upp
några underifrån. De hade ju varit glada över att få vara med på bänken i A-laget.
Hur såg dialogen med Christoffer Andersson ut?
– Ska jag vara helt ärlig hade inte jag och ”Chrisse” den starkaste relationen. Vi pratade inte så mycket.
Christoffer Andersson vill inte gå in på detaljer om Sewens träningsdisciplin, men menar att helheten inte fanns där för att han skulle få speltid i ett superettan-jagande FFF.
– Sewen är en härlig kille och en skicklig bollspelare, men han tog inte riktigt stegen utifrån en rad olika parametrar för att bli en ordinarie spelare i vår konkurrenssituation. För mig som tränare är det alltid en bedömning jag gör, jag behöver lita på att spelarna jag skickar in i avgörande lägen tar mogna beslut och värderar situationer på ett bra sätt, säger Andersson och fortsätter:
– Först och främst måste man göra bra träningsveckor. När du väl får chansen måste du göra rätt saker, vilket inte behöver innebära att du dribblar av tre pers och dunkar upp bollen i krysset.
Sewen menar att han var bland de bättre på träningarna.
– Det får han stå för, jag gör min värdering. Det jag kan känna är att det inte har varit någon optimal miljö här för killarna som inte fått så mycket speltid i serien. Man kan liksom inte spela sig i form, då vi inte har något B-lag som kunnat ge bra matcher.
Efter säsongen kom parterna överens om att bryta kontraktet ett år i förtid. Allt talade för att Sewen skulle vända hem till moderklubben Gif i tvåan, när han plötsligt erbjöds provspel med bulgariska Arda Kardzhali.
– Det är det stora laget i staden som mina föräldrar kommer från. Men det var en enorm skillnad att gå från att knappt spela alls i FFF till att träna med ett lag i den bulgariska högstaligan. Jag kände direkt att det blev tufft när de tryckte på med sin fysträning, det har aldrig varit min styrka och framförallt inte nu när jag inte hade spelat så mycket. Sedan kom vi inte överens om ett kontrakt och då tänkte jag att Gif var det bästa alternativet för mig.
Var det nära att du fick kontrakt där?
– Ja, de har redan bett mig komma igen nästa år.
Tills dess hoppas han ha fått visa vad han går för på seniornivå.
– Det är inte så många som vet hur jag är som spelare, men efter det här året ska fler veta det.