Mysteriet med foster i biskopen Peder Winstrups grav löst
I november 2013 öppnades kistan till den siste danske, och förste svenske, biskopen i Lund. Till forskargruppens förvåning hittades ett foster i fotändan. Nu har gåtan om vem fostret var lösts – med hjälp av dna-teknik och släktforskning.
Under 1600-talet erövrade svenskarna Skåne från Danmark och i samband med det lyckades Lundabiskopen Peder Winstrup övertala svenska kungen att grunda Lunds universitet. Han beskrivs av Historiska museet i Lund som en företagsam man som var både professor i fysik och filosofi och en pionjär inom boktryckarkonsten, men har också beskrivits som en maktlysten person som misstänktes för högförräderi och för att vara en ”dålig svensk”.
Efter hans död har hans kropp vilat i Domkyrkan i Lund, fram tills 2013 då man beslutade att han skulle begravas på kyrkogården i stället. Men när kistan öppnades möttes forskarna av flera överraskningar. En var att hans kropp var oerhört väl bevarad, en lufttorkad mumie där de inre organen fanns bevarade. En annan var att han inte låg ensam i kistan. Under biskopens fötter hittades ett fem till sex månader gammalt inlindat foster.
Genforskare som blev nyfikna på fyndet ville ta reda på varför fostret begravts med den gamla biskopen och huruvida det fanns ett släktskap mellan dem.
– Att placera en kista i ett kor är en sak, men att placera fostret i biskopens kista en helt annan. Det fick oss att undra om det fanns något släktskap mellan fostret och biskopen, sa Torbjörn Ahlström, professor i historisk osteologi och en av de ledande forskarna bakom en studie som gjordes 2021, till Lund universitet.
En första analys som gjordes 2021 påstod att biskopen och fostret var tvillingar – något som avfärdades då det inte kändes rimligt. Nya analyser föreslog i stället att det var en sonson till biskopen, men inte heller det har visat sig stämma.
Svaret på gåtan ska nu ha hittats – i en databas för dna-släktforskning.
Göran Runfeldt, chef för forskningsavdelningen i det amerikanska släktforskningsföretaget Family tree, säger att de kartlagt en genetisk kromosom-kod. Nu säger forskarna att det var biskopens dotterson som man hittat.
– Genom att vi kartlägger hela kromosomen hittar vi inte bara de vanligaste mutationerna, utan även andra. Vi såg då att det fanns en liten skillnad, som visade att det var en dotterson, säger Göran Runfeldt till Forskning & Framsteg.
Eftersom att Y-kromosomer ärvs i stort sett oförändrade från fadern så kunde därför inte röra sig om en sonson, menar forskarna.
Biskopen Peder Winstrup hade två döttrar, men det är inte säkert vem av dem som kan ha burit barnet. Eftersom släkten dött ut kommer det inte heller gå att få något svar från efterlevande.
Utöver frågorna om Peder Winstrup och det lilla barnet så har det även funnits unika möjligheter att undersöka hur levnadsmiljön var i Lund på 1600-talet. Eventuella sjukdomar som biskopen led av kan ge svar på saker som kvalitén på dricksvattnet, luftföroreningar och vilka parasiter som frodades.
Till exempel har röntgenundersökningar visat att biskopen haft svår karies och plågats av infektioner i munhålan, uppgav Kulturportal Lund år 2019.
– Det tyder på att han åt mycket sött. Inte konstigt, han var ju en ståndsperson och dessutom välbärgad, sa osteologen Caroline Ahlström Arcini, som undersökt kvarlevorna, i en intervju med Kulturportal Lund.
Även allt som biskopen begravdes med, från bädden av växter som han låg på till rocken av silkessammet kan ge nya ledtrådar om livet förr. Bland växterna finns dessutom ett mycket omfattande insektsmaterial bevarat.
– Han är en unik tidskapsel från 1600-talet och kommer att kunna berätta mycket om den tid och miljö han levde i, säger Per Karsten, tidigare chef för Historiska museet i Lund som ledde ett av Winstrup-projekten, till Kulturportal Lund.