Olivia Gray Karlsson: Folkhälsohetsen är inte hälsosam

Nu är kurviga kroppar, hamburgartrenden och kroppspositivism ute. I stället är vi tillbaka i träningshetsen, bantningskultur och nykterhetskultur. Sunt menar vissa, tråkigt menar jag. Att njuta av livet är nyttigt, och att oroa sig över sin hälsa i onödan gör ingen lyckligare eller mer hälsosam, utan tvärtom.

I ungdomsbarometerns senaste rapportkonstateras det att generation Z, det vill säga 15–24 åringar, utmärker sig genom sitt intresse för kost och hälsa och att de har ett starkt hälsoideal. De är dock inte ensamma med detta intresse.

Sociala mediers flöden och tidningarnas rubriker fylls av tips från hälsosamma livsstilsgurus, snabba viktnedgångsknep och videoklipp av kalorisnåla måltider. Den nya hälsotrenden är tydlig och utbredd.

Det är inte bara maten och träningen som det hetsas kring, utan även alkohol. För drygt ett halvår sedan gick Socialstyrelsen ut med nya gränsvärden för riskbruk av alkohol, som nu konstaterar att tio standardglas per vecka – eller fyra enheter vid ett tillfälle under månaden – är den nya gränsen för riskbruk.

Detta har resulterat i att Svenska Dagbladet nyligen rapporterade att miljontals svenskar dricker för mycket, det vill säga de överskrider Socialstyrelsens rekommendationer. En rekommenderad gräns som kan tyckas vara ganska moraliserande och strikt, vetenskapen åt sidan.

Jag tror knappast att miljontals svenskar har ett riskbruk som sjukvården bör erbjuda vård för. Särskilt inte när detta riskbeteende kan bestå i att en gång i månaden gå på en middag där det dricks en fördrink, två glas vin och en avec.

Diskussioner om folkhälsan och förbättringen av densamma fyller givetvis en viktig samhällsfunktion, inte minst när sjukvården runt om i flera regioner har stora utmaningar. Men att individer konstant matas med hetsiga tips och videos med bristande vetenskapligt belägg på sociala medier och i tidningar bidrar knappast till en mer hälsosam befolkning.

"Miljontals svenskar har knappast ett riskbruk av alkohol de bör erbjudas vård för.

Tvärtom bidrar en kultur av restriktion och högt ställda krav till ökad psykisk ohälsa, stress och emotionell belastning. Detta finner även ungdomsbarometern i sin rapport, som konstaterar att samma generation av individer som har ett starkt hälsoideal också har en utbredd psykisk ohälsa till följd av de höga kraven. Detta belastar inte bara enskilda individer hårt, utan i förlängningen även sjukvården.

Flera myndigheter gör ett viktigt arbete med att ta fram och förmedla rekommendationer om hälsosamma livsstilsvanor och detta är självklart positivt. Att enskilda individer vill hålla sig hälsosamma är också positivt. Men en befolkning som fokuserar mer på (o)hälsosamma ideal än på att unna sig själva det man vill ha bidrar knappast till en lyckligare befolkning eller en bättre folkhälsa.