Riksrevisionen ger bra svar om reduktionsplikten

Reduktionsplikten har ju dessutom sågats av flera miljöorganisationer och betecknats som ”greenwashing”, skriver Mats Dahlbom.

Svar

på ”Reduktionsplikten – rätt väg framåt med kurskorrigering” och ”Det som chockhöjts är koldioxidhalten och den globala medeltemperaturen”

Miljö. Mattias Goldmann har återigen bemött mina inlägg om kritik mot reduktionsplikten, dock den här gången med mindre substans och mer politiska slängar. Riksrevisionens rapport 2023:13 ger utmärkta svar på hans påståenden. Här några exempel.

Goldmann skriver att Riksrevisionen anger att en förändrad reduktionsplikt är ett kostnadseffektivt sätt att nå klimatmålen. Riksrevisionen skriver däremot att det finns stora risker med att i hög grad förlita sig på reduktionsplikten för detta syfte. Prisökningarna på biodrivmedel har minskat reduktionspliktens kostnadsfördel gentemot andra sätt att nå klimatmålen. Riksrevisionen förespråkar i stället ”åtgärder för att öka nettoupptaget i svensk skog”. Dessutom påpekar Riksrevisionen att reduktionsplikten medför oönskade fördelningseffekter; landsbygden drabbas hårdare än städerna.

Prisökningarna på biodrivmedel har uppstått på grund av kriget i Ukraina, men också genom Sveriges aggressiva inköp, där vi redan 2019 köpte 30 procent av världsproduktionen av den viktigaste produkten (HVO).

När det gäller bristen på biodrivmedel påpekar Goldman att Preem (en huvudleverantör av HVO) och Lantmännen kraftigt ökar sin produktion av HVO och etanol. Ja, förra regeringen hade ett särskilt förhållande till Preem. Isabella Lövin (MP) gav löften om generösa intäktsgarantier och lånegarantier på tre miljarder till Preem, som såg hägrande vinster och hejade på, på uppmaning av Lövin. Riksrevisionen skriver att ”tillgången av biomassa är begränsad

och produktion baserat på skogsråvaror har inte ökat i någon betydande omfattning. Genomförandet av reduktionsplikten har blivit beroende av omfattande import av HVO, producerad av rest- och avfallsprodukter (mest slakteriavfall). Tillgången på dessa råvaror fram till 2030 är osäker.”

” Dessutom påpekar Riksrevisionen att reduktionsplikten medför oönskade fördelningseffekter.

Är etanol lösningen? Enligt en forskningsrapport är energiinnehållet i etanol lägre än den energi som åtgår för att tillverka produkten (Pimentel, Patzek, Natural Resources Research, Vol. 14, No. 1, March 2005). Visst kan Lantmännen producera etanol ur spannmål! Frågan är om det inte är bättre att skicka denna till de länder, som på grund av Ukrainakriget lider brist på brödsäd, i stället för att vi ska köra bil på maten.

Reduktionsplikten har ju dessutom sågats av flera miljöorganisationer (bland annat Greenpeace) och betecknats som ”greenwashing”. Även från forskarhåll kommer kritik. ”Jag ser ju att en kraftigt ökad användning av biodrivmedel oundvikligen kommer att leda till stora miljö- och klimatskador”, säger Stefan Wirsenius, docent i miljö och resursanalys vid Chalmers i Göteborg i SVT 202303-21.

Till sist en replik till Glenn Wahle: Vision är en sak, verklighet en annan. Mats Dahlbom