Tullpersonalen ser mer knark än någonsin tidigare
Tullverket har aldrig beslagtagit så mycket knark vid gränsen som förra året. Stora partier byter de ut mot mjöl, för att följa drogernas väg till mottagaren. Vi var med under en insats vid Öresund – där myndighetens personal snart kommer att bära vapen. – Våldet kan komma när som helst, säger tulltjänstemannen Anton.
– Den här bussen är alltid intressant. Det brukar vara många som har droger på sig på den, säger Oscar Lindvall, biträdande enhetschef på Tullverkets kontrollenhet i södra Sverige.
Han befinner sig vid tullkontrollen på den svenska sidan av Öresundsbron och har precis fått syn på en buss från ett bolag som är känt för att erbjuda billiga resor. Bussen stoppas för kontroll och söks igenom med hjälp av narkotikahundar. Busschauffören verkar van vid det oplanerade stoppet och passar på att sträcka på benen, medan tulltjänstemannen och hunden söker igenom bussens båda våningar. Den här gången markerar inte hunden vid någon av passagerarna och tullen hittar inget knark ombord. Men enligt Oscar Lindvall är det väldigt vanligt att någon av passagerarna försöker ta med sig narkotika in i landet ombord på lågprisbussarna.
Tullverket kan inte stoppa och kontrollera alla fordon som kommer över bron. De gör ett urval och förlitar sig på en kombination av erfarenhet och intuition för att avgöra vilka som ska kontrolleras.
– De som jobbar hos oss är duktiga människokännare och kan läsa av när det är något som inte riktigt stämmer, säger Oscar Lindvall.
Det är den samlade bedömningen som avgör, där faktorer som resväg, en nervös förare eller oklarheter i transportdokumenten spelar in.
– Ibland kan det helt enkelt vara så att man kanske inte åker 300 mil från Malaga med bara en plastpåse i handen utan någon slags rimlig förklaring, konstaterar Oscar Lindvall.
I tullens garage, strax bredvid kontrollstationerna, har två tulltjänstemän tagit in en lastbil för att kunna söka igenom den mer noggrant.
– Föraren var extremt nervös. Så vi tog in lastbilen i garaget och kontrollerade det som fanns där bak. Nu är vi klara och hittar ingenting, så vi ska snart släppa föraren, säger en av tulltjänstemännen.
Han vill, likt många av sina kollegor, inte ha sitt namn i media.
– Vissa blir väldigt kränkta av att bli kontrollerade, begär ut våra personuppgifter och kan vara farliga att få efter sig, säger Oscar Lindvall.
Bredvid den genomsökta lastbilen står dunkar med vätska som har testats för att se om de innehåller flytande amfetamin – vilket tullen har sett mycket av den senaste tiden.
– Det är ganska svårt att hitta eftersom det kan vara gömt i en dunk eller flaska, säger tulltjänstemannen.
Förra året beslagtog Tullverket 1 162 kilo amfetamin. Totalt handlade det om över elva ton narkotika – mer än dubbelt så mycket som året innan. Då var siffran 5,2 ton. Framför allt är det mängden cannabis, amfetamin och kokain som skjuter i höjden.
– Sedan 2015 är det enormt mycket narkotika som väller in i Sverige. 2016 hade vi ett nytt rekord i Sverige. Då trodde vi att vi aldrig skulle få uppleva något liknande igen. 2017 nästan tripplades det resultatet, berättar Oscar Lindvall.
Med pandemin upphörde en stor del av resandet, men det kommersiella flödet av lastbilar fortsatte och drogsmugglingen flyttade i stor utsträckning dit.
Sedan knäckte europeiska polismyndigheter den krypterade
kommunikationstjänsten Encrochat, som hade använts av organiserad brottslighet för att planera kriminell verksamhet. Under en period kunde tullen veta exakt vart narkotikan låg.
Oscar Lindvall kommer ihåg att det kändes som att fuska i sällskapsspel och trodde återigen att de efter det inte skulle kunna göra lika stora beslag igen. Men beslagen har fortsatt öka och tullen har aldrig sett mer narkotika än nu.
Stöter tullen på större partier narkotika så använder de ibland en annan taktik och sätter in spanare – för att hitta mottagaren.
– Då byter vi ut narkotikan mot vetemjöl eller något annat och så låter vi resan fortsätta, berättar Oscar Lindvall.
Det är bara delar av knarket som byts ut, eftersom en del behöver finnas kvar som bevis för att undvika diskussion kring om brott har begåtts. Därefter tillåts den ovetande kuriren fortsätta sin resa.
– Då spanar vi och ser hur de beter sig, vem de befattar sig med och vem som kommer till platsen. Vid givet tillfälle slår vi till mot mottagaren, ofta i Göteborg eller Stockholm. Det brukar vara mycket effektivt.
GP har tidigare skrivit om sådana insatser. Förra året stoppade tullen i Trelleborg en bil som hade 12,5 kilo cannabisharts i ett lönnutrymme. Gatuvärdet uppskattades till omkring 1,2 miljoner kronor.
Det beslutades om att knarket skulle bytas ut mot liknande förpackningar. Därefter släpptes den föraren vidare i tron om att han kom undan. Han körde vidare mot Göteborg och sedan Nödinge, där han lämnade över drogerna till en annan man. Efter mötet kunde båda männen gripas.
Tulltjänstemännen har dock inte personal nog att vara vid Öresundsbron dygnet runt. De behöver också bemanna tullen i bland annat Helsingborg, Trelleborg och Ystad. När de inte är på plats kan knarket flöda fritt in i landet.
– Vi vet av erfarenhet att en del narkotika ska vidare till andra nordiska länder. Till exempel är Norge en stor mottagare. När norrmännen gör stora beslag i Svinesund, då vill vi veta var och när den lastbilen passerade in i Sverige. Oftast brukar det vara när vi inte hade folk där, säger Oscar Lindvall.
Finns det folk som håller koll på när ni lämnar en plats?
– Absolut, det finns folk som har jättestort intresse av det. Vi förstår ju att man spanar på oss. När vi lämnat en plats kan vi göra så att vi har en grupp som klär sig civilt och stannar kvar. Vi släcker lamporna och låtsas gå därifrån. Vi har gjort många beslag på det sättet.
Ett ytterligare område som tullen måste täcka är tågtrafiken från Danmark. Sedan några år tillbaka har Sverige en överenskommelse med Danmark som ger tulltjänstemännen tillåtelse att ta tåget över gränsen med all sin utrustning.
De får inte göra någon kontroll på danskt territorium, men kan påbörja sitt arbete så fort tåget passerar gränsen och kan därmed köpa sig tid. Tullen måste kunna knyta någon till en resa över nationsgränsen för att få kontrollera dem.
– Om hunden reagerar på någon på Malmö central och vi har anledning att tro att den här personen har kommit resande från Danmark, men vi inte kan bevisa det där och då, så får vi inte lov att kontrollera den personen, säger Oscar Lindvall.
Tulltjänstemannen Anton är en av dem som arbetar med att göra kontroller ombord på tågen. När han och hans kollegor arbetar uniformerat är det många som vänder sig till dem i tron att de är poliser eller ordningsvakter.
Anton ser positivt på att tulltjänstemän snart kommer få bära tjänstevapen.
– I min värld är det sjukt att vi inte har gjort det innan. För något år sedan sprang det runt en man på Malmö centralstation och påstod att han hade vapen och sprängmedel, som polisen sedan sköt i benet. Om vi går runt där i uniform så tänker jag att allmänheten förväntar sig att vi ska kunna göra något i en sådan situation, säger han.
De tulltjänstemän som utför husrannsakningar är redan beväpnade, men ett nytt beslut innebär att fler ska vara det. Tullverket köper nu in vapen och utbildar personalen.
I vilka situationer upplever ni att ni behöver vara beväpnade?
– Vi kan ha ett fynd av ett stort narkotikaparti som drar till sig ett stort intresse från de som är mottagare av det. Det kan också vara en påtänd person som är psykiskt sjuk. Våldet kan komma när som helst. Vi bär i dag skyddsväst, pepparspray och batong i samtliga av våra kontroller, just för att vi inte vet när vi ska bli utsatta för våld, säger Oscar Lindvall.