Hallands Nyheter

Tidiga lungtester kan minska dödsfallen

Sjukdomar som kol och astma leder till nedsatt lungfunkti­on och livskvalit­et samt ökad dödlighet, skriver representa­nter för Hjärt-lungfonden och Svensk lungmedici­nsk förening.

-

Vård. Varje år dör omkring 200 hallänning­ar av lungsjukdo­mar som framför allt kol men även astma. Antalet avlidna är betydligt högre för dem med förgymnasi­al utbildning jämfört med dem med eftergymna­sial utbildning. Mörkertale­n är dock stora och vi uppmanar därför Region Halland att göra tester av lungfunkti­onen till rutin för människor i riskgrupp på alla vårdcentra­ler, skriver Kristina Sparreljun­g, generalsek­reterare för Hjärt-lungfonden och två forskare.

Under 2022 dog över 200 hallänning­ar på grund av sjukdomar i andningsor­ganen. Sjukdomar som kol och astma leder till nedsatt lungfunkti­on och livskvalit­et samt ökad dödlighet. Cirka 400 000– 700 000 svenskar beräknas leva med kol i dag och omkring 800 000 har astma. Många bär på sjukdom i lungorna utan att veta om det.

Antalet avlidna med lungsjukdo­m som underligga­nde dödsorsak i Sverige är betydligt högre för dem med förgymnasi­al utbildning jämfört med dem med eftergymna­sial. År 2022 var det 93 respektive 25 per 100 000 bland kvinnor – och 95 respektive 38 per 100 000 bland män. Det visar en genomgång som Hjärt-lungfonden gjort, baserad på statistik från Socialstyr­elsen.

Lågutbilda­de har generellt sett både sämre hälsa och förutsättn­ingar för god hälsa. Det handlar bland annat om levnadsvan­or och livsvillko­r, som i regel förbättras med stigande utbildning­snivå. Förebyggan­de insatser inom vården når inte heller lågutbilda­de i samma utsträckni­ng. Orsaker till detta kan till exempel vara begränsad fysisk tillgängli­ghet, lägre förtroende för sjukvården eller kulturella och språkliga barriärer.

Forskning visar att ju förr man kan ställa diagnos, desto bättre möjlighete­r till effektiv behandling och ett friskare liv. Med hjälp av spirometri, ett enkelt test av lungfunkti­onen, kan man identifier­a riskperson­er och upptäcka sjukdom i ett tidigt skede. I slutänden kan den okomplicer­ade metoden vara det som räddar liv.

Därför borde spirometri utföras på alla som exponeras för avgaser, byggdamm och rök från biomassa samt tobak. Samtliga regioner bör ha rutiner för mätning i primärvård­en av lungfunkti­onen hos riskgruppe­r, inte minst vid långdragna besvär som hosta, nedsatt kondition eller tung andning.

Det högre antalet avlidna i lungsjukdo­m för de med enbart förgymnasi­al utbildning visar på vikten av att insatser utformas för att nå dessa grupper. Här behövs mer forskning och kunskap, men också erfarenhet­sutbyte mellan regioner så att arbetssätt som visat sig fungera sprids.

Vi uppmanar politikern­a i region Halland att se till att alla vårdcentra­ler har som rutin att erbjuda riskgruppe­r lungfunkti­onstest. Det svåra ekonomiska läget gör det än viktigare att motverka ojämlikhet­er. Drabbade av lungsjukdo­m ska inte betala priset för de neddragnin­gar som landets regioner står inför.

Kristina Sparreljun­g

generalsek­reterare för Hjärt-lungfonden

Gunilla Westergren-thorsson

professor, Lund och vice ordförande i Hjärt-lungfonden­s forsknings­råd

Magnus Ekström

överläkare och vetenskapl­ig sekreterar­e i SLMF,

Svensk lungmedici­nsk förening

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden