Så skiftar vi fokus för arbetskraftsinvandringen
Det måste löna sig bättre att gå från bidragsförsörjning till en egen lön, skrivermigrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Svar
på ledaren ”Moderaternas svek mot Sveriges företagare”
Debatt 16/4. Naod Habtemichael kritiserar ett förslag om lönegolv som läggs fram i utredningen ”Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m.” Tyvärr grundar sig kritiken varken i utredningens slutsatser eller förslag.
Förslaget om lönegolv träffar personer från länder utanför EU som vill komma hit för att arbeta. I oktober förra året fanns enligt utredningen drygt 21 600 sådana personer i Sverige med gällande arbetstillstånd (förstagångsansökningar). Det motsvarar ungefär 0,4 procent av alla anställda i Sverige och berör ungefär 1,6 procent av företagen.
Enligt utredningen påverkar förslaget om höjt lönegolv ungefär 15 procent
fler av de som söker arbetstillstånd jämfört med nuvarande regler. De allra flesta av dem arbetar enligt utredningen inom hotell- och restaurang, till exempel som snabbmatspersonal och köks- och restaurangbiträden. Det rör sig alltså inte främst om akademiker.
I Sverige finns närmare 500 000 arbetslösa. Vi har den tredje största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda. Samtidigt har det de senaste åren kommit ett stort antal personer från utanför EU för att jobba inom låglönesektorer – jobb som rimligtvis borde kunna utföras av personer här.
Snarare än att fokusera på lågkvalificerad arbetskraft från tredje land behöver vi lyckas med att få den större grupp arbetslösa här i arbete och bli bättre på att attrahera den kompetens som Sverige behöver på riktigt. Det kräver flera åtgärder.
Det måste löna sig bättre att gå från bidragsförsörjning till en egen lön. Vi vill därför införa ett bidragstak, kvalificering till välfärden, krav på aktivering och att man flyttar dit jobben finns.
Det ska bli lättare för talanger att komma hit. Tvärtom mot vad Naod Habtemichael påstår, presenterar utredningen flera förslag som underlättar för högkvalificerade. Regeringen har även gett Migrationsverket i uppdrag att främja denna grupp. Myndigheten lanserade i januari en ny modell, som innebär att högkvalificerade får besked inom 30 dagar och nyligen presenterade regeringen ett uppdrag som syftar till att attrahera och behålla utländska doktorander och forskare i Sverige, samt stärka Sveriges konkurrenskraft.
Vi stoppar fusket. Utredningen
lämnar förslag på att utesluta arbetstillstånd till yrken med omfattande missbruk, såsom bärplockare och personliga assistenter. Krav ställs också på sjukförsäkring, samtidigt som sanktionerna skärps.
Slutligen tar regeringen kompetensförsörjningen på allvar. För att lönekravet inte ska slå orimligt kommer det med tydliga undantag, exempelvis för nyutexaminerade och för personer inom bristyrken. Säsongsanställningar föreslås också utökas från dagens sex månader till nio månader, vilket är viktigt för exempelvis de gröna näringarna.
Regeringen ska nu analysera förslagen. En sak är dock säker: Den här regeringen kommer att fortsätta att verka för en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som både är bra för Sverige och för företagen.