Så funkar programmet ”Herr Talman” bakom kamerorna
SVT:S hyllade satirprogram ”Herr Talman” är tillbaka på fredagar. I studio 3 råder febril aktivitet när vi hälsar på. – Kör igen. Hitta din inre Ulf. Och gärna mer entusiasm, kom ihåg att Kristersson älskar Nato!
Det är Michael Lindgren som med skärpa och glatt humör styr sina skådespelare. Formellt står han som regissör för SVT:S satirprogram ”Herr Talman” men i verkligheten är han mer insyltad än så. Detta är hans idé. Det är hans serie. Hans bebis.
Alltså är det inte särskilt konstigt att den multibegåvade Grotesco-profilen har sitt finger med i precis allt som sker i SVT:S inspelningsstudio nummer 3. Det är här som dockorna stresstestas, som skämten och sketcherna vrids ännu ett varv och skådisarna finslipar sina röster. Det är här som den tredje säsongen av ”Herr Talman” spelas in.
– Du Christian ... tänk jugge när du gör Orban. Eller turkisk mafioso, en machocowboy. Du måste sänka rösten, ner i pungen. Nu låter du som Putin.
Michael Lindgrens instruktioner kan låta grovkorniga. Men efter två säsonger med ”Herr Talman” vet skådespelaren Christian Åkesson vad regissören är ute efter och hur han ska nå dit. Kan man härma Jimmie Åkesson, Johan Pehrson, Tobias Billström, Mandelmann och Kjell Bergqvist borde Ungerns premiärminister Viktor Orbán knappast vålla några problem, eller USA:S trötte president Joe Biden som väntar härnäst.
Det gör de inte heller. Det är andra saker än rösterna som skaver när skådespelarna och imitatörerna Christian Åkesson och Louise Nordahl (som gör Ebba Busch, Nooshi Dadgostar, Margaux Dietz m.fl.) nu tar sig an sin tredje säsong med ”Herr Talman”.
– Vi är nog lite ringrostiga för man blir snabbt trött i ryggen och armarna när man står sådär, säger Louise Nordahl.
Lite som med mupparna håller de nämligen sina stora dockor med båda armarna högt sträckta över huvudet och svänger mycket med kroppen.
– Det här är slitigt. Jag känner redan nu att jag behöver en massör. Det kommer att vara ett helvete i morgon, suckar Christian Åkesson efter att bara ha spelat in ett par scener.
Men han är inte särskilt orolig för vårens intensiva arbetsschema med nya inspelningar varje vecka.
– Mycket sitter i muskelminnet. Och
det blir enklare allt eftersom. Det vet vi från tidigare säsonger.
Michael Lindgren är väl medveten om vilka fysiska krav som programmet faktiskt ställer på de medverkande.
– Samtidigt som du står där framför kameran och styr en stor docka ovanför huvudet i en jävligt obekväm position ska du komma ihåg manus och göra en röstimitation ... det är tufft alltså. Jag vill verkligen lyfta våra skådespelare och deras fantastiska multikompetens.
Nya för i år är Henrik Johansson – som framförallt gör statsminister Ulf Kristersson – och Mirja Burlin från Göteborg som axlar Magdalena Andersson, Sara Skyttedal, Amanda Lind, Anna Maria Corazza Bildt och Aftonbladets reporter Lisa Horn, mest känd för att ha spårat upp kokain på riksdagskansliernas toaletter.
– Det känns väldigt fint att få vara här. Det är en otroligt kreativ, snäll och lustfylld miljö. Här finns mycket förtroende i luften och då blir det enklare att jobba, viskar Mirja Burlin medan det riggas om i studion för nästa scen.
Hon har dock pratat med sina mer rutinerade ”Herr Talman”-kollegor och räknar precis som Christian Åkesson med en viss träningsvärk i armar och rygg efter den första inspelningsdagens slut.
Men dit är det ännu långt. Och just när undertecknad tassar iväg för att ta sig en kopp kaffe längst ner i lokalen, blev den ännu lite längre.
Någon i teamet har missat i vilken ordning sketcherna ska spelas in och nu måste onödig extratid läggas på att bygga upp en tidigare scen på nytt. För första gången visar Michael Lindgren viss irritation. Inte så att han skäller ut någon eller kastar sina lurar i golvet, stämningen är fortfarande god, men det är tydligt att han inte accepterar att något liknande händer igen.
– Manuset skrivs i en viss följd men bryts sedan ner av vår inspelningsledare och stuvas om för att kunna spelas in i den smartaste ordningen. Men tydligen har vi missat någonstans, konstaterar produktionschefen Caroline Bagge.
"Lite som med mupparna håller de nämligen sina stora dockor med båda armarna högt sträckta över huvudet och svänger mycket med kroppen.
Några minuter senare är allt som vanligt igen och Michael Lindgren pushar inspelningen vidare.
– Detta är första dagen och alla är såklart lite osäkra. Det krävs ju en speciell logistik för att arbeta på det sätt som vi gör. Vi spelar in ett helt avsnitt på en dag så det går inte att sova på jobbet. Det skiljer sig väldigt mycket från att göra film, säger Michael Lindgren som själv regisserade långfilmen ”Berts dagbok” härom året.
Då kunde du sova på jobbet ..?
– (skratt) Nej, inte alls, men tempot är högre här.
När ”Herr Talman” nu börjar rulla är veckorna inrutade. På måndagar och tisdagar skriver och skruvar Michael Lindgren och hans manusgrupp på sketcher och skämt. På onsdagarna färdigställs idéerna, scenografin fixas och veckans musikvideo spelas in. Samma dag skickas även manus ut till skådespelarna som snabbt måste memorera all text så att man kan spela in på torsdagen. Sedan klipps och mixas programmet och sänds på fredagskvällen.
Då ska även SVT:S etikavdelning ha fått titta på slutprodukten och bedöma så att inga förtalslagar har överträtts eller att man bara sparkat åt ett håll. För den som ger sig på det vanskliga uppdraget att göra satir i public service måste vara jämställd i sitt skojande. ”Herr Talman” ska vara friskt och syrligt, vågat och vildvuxet. Det får gärna vara tramsigt, elakt, skruvat eller knasigt, men över tid mås
te det vara politisk balans i innehållet.
– Det är en rätt märklig regel att förhålla sig till för det betyder att vi någonstans måste vikta politiken i våra skämt. Men så ser SVT:S styrdokument ut och det är bara att köpa, konstaterar Michael Lindgren.
I år finns också ett par nya partiledare för teamet att förhålla sig till. Muharrem Demirok har ersatt tittarfavoriten Annie Lööf i Centerpartiet och i Miljöpartiet har Per Bolund och Märta Stenevi bytts ut mot Daniel Helldén och ett språkrör som ännu inte har presenterats.
– Vi hoppas på Amanda Lind! Hon skulle passa perfekt som en av våra dockor, säger Michael Lindgren bara till hälften på skämt.
För den förra kulturministern ÄR tacksam att parodiera med sina kritiserade dreadlocks och sin norrländska dialekt. Men skulle det bli någon annan som väljs till partiets språkrör kommer ”Herr Talmans” dockmakare Jenny Bjärkstedt att lösa det också. Så som hon alltid gör.
– Kan du fixa Jacob Wallenberg, en assistent till honom och två skolbarn, och Viktor Orbán och kanske Amanda Lind till på torsdag? Den frågan kan jag få på måndag eftermiddag. Men det är en av de roliga utmaningarna med det här jobbet. Det går undan, säger Jenny Bjärkstedt.
Dockorna är ju ganska lika. Kan du återanvända Per Bolund som typ Eu-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen?
– Nej, inte riktigt. Men det är ganska enkelt att förändra dockornas uttryck bara genom att flytta på ögonbrynen eller byta frisyr.
Det första Jenny Bjärkstedt gör när hon blir tillfrågad om en ny karaktär är att bildgoogla personen i fråga. Sedan handlar det om att lyfta fram ansiktsdrag och små egenheter.
– Ibland blir jag inte helt nöjd, det kan vara något som inte känns rätt med dockan. Så flyttar jag på något litet och plötsligt ... men hej, där är du ju!
När ansiktet är på plats specialsyr Jenny Bjärkstedt och hennes syster Klara alla kläder och konstruerar sedan en lösning för skådespelarnas händer så att de kan styra och reglera dockans mun. Allt för att det ska kännas så trovärdigt som möjligt.
Har någon partiledare hört av sig med synpunkter på ”sin” docka?
– Inte vad jag vet. Men jag hörde att Ulf Kristersson gillar ”Herr Talman” och har hyschat sina middagsgäster och satt på tv:n kl 22 för att titta på programmet. Det vore otroligt roligt om det stämmer, skrattar Jenny Bjärkstedt.
Även Michael Lindgren har hört att flera av partiledarna uppskattar ”Herr Talman”. Kanske lite väl mycket rent av.
– Mitt ledord har alltid varit trams och substans. Vi är hellre roliga än elaka men analyserna ska vara tillräckligt träffande för att göra lite ont. Det blir väl som en roast på en företagsfest, lite bitterljuvt sådär.
Men om partiledarna uppskattar ”Herr Talman”, har ni verkligen gjort ert jobb då?
– Det kan man såklart fråga sig som satiriker. Får vi alltför mycket beröm av dem vi försöker dra ner brallorna på, då har vi nog ändå misslyckats med att dra ner brallorna på dem.
"Jag hörde att Ulf Kristersson gillar ’Herr Talman’ och har hyschat sina middagsgäster och satt på tv:n kl 22 för att titta på programmet.