Stora risker efter könsstympning
Kunskapen för låg: ”Det finns inga generella riktlinjer”
Kvinnor som könsstympats kan få en korrigeringsoperation i Sverige. Men kunskapen om vad kvinnorna riskerar i hemländerna om de inte får stanna är för låg. Nu ska Migrationsverket ta reda på mer.
Maria, 18 år, älskar fotboll och spelade ofta med sina bröder i Somalia. Men det ansågs inte lämpligt för flickor. Hennes morfar tyckte att hon skulle könsstympas och ingreppet utfördes när hon var mellan åtta och nio år gammal.
När hon kom till Sverige uppdagades problemen efter könsstympningen. Hon hade svåra smärtor och en så kallad öppningsoperation genomfördes. Nu riskerar hon utvisning, efter sitt andra avslag i Migrationsdomstolen. I Somalia riskerar hon ett liv i isolering, att utsättas för våld och att ingreppet utförs på nytt.
Maria fortsatte att spela fotboll i Sverige, men nu orkar hon inte längre. Oron inför framtiden är stor.
– Efter två avslag av Migrationsverket känner jag mig deprimerad. I Somalia är det absolut förbjudet att öppnas innan man är gift. Det blir stora problem, berättar hon.
För en annan 18-årig flicka från Somalia blev Migrationsverkets beslut ett annat. När flickan först kom till Sverige nekades hon uppehållstillstånd. Som 16-åring genomfördes en korrigeringsoperation och efter flera turer, ansågs situationen förändrad och flickan förtjänade enligt Migrationsverket flyktingstatus, ett av de starkaste skälen för asyl.
Läkaren Bita Eshraghi arbetar på Amelmottagningen på Södersjukhuset som tar emot kvinnor med problem orsakade av könsstympning. Ungefär 140 kvinnor får varje år vård på mottagningen och ett fåtal av dessa är minderåriga. Oftast är de ensamkommande och flickorna tar sällan själva kontakt med vården.
– Det krävs stort mod att komma till oss i den åldern. Mensvärk och återkommande urininfektioner är bland de vanligaste sökorsakerna. Men också frågor om vad som egentligen har hänt, säger Bita Eshraghi.
– Även om vi rekommenderar en öppningsoperation som behandling för hennes besvär, så tvekar de. De är rädda för att betraktas som ”orena” när de tvingas återvända till hemlandet. En del riskerar utfrysning, andra riskerar att utsättas för ytterligare våld. Vi försöker stötta flickan så gott det går.
Katarina Frunge, rättslig expert på Migrationsverket, menar att kunskapen om könsstympning, till exempel vad flickorna riskerar i sina hemländer, är stor på myndigheten. Men när det kommer till korrigeringsoperationer och vad de kan få för konsekvenser, finns det bristande information.
– Det sker alltid en individuell prövning. Riskerar hon att könsstympas kan hon få flyktingstatus, eftersom det faller under förföljelse på grund av kön. Men det finns inga generella riktlinjer vi kan förlita oss på när det kommer till korrigeringsoperationer, säger hon.
Katarina Frunge hoppas att fler utredningsresor ska ge mer bakgrund till besluten. En utredningsresa till just Somalia är planerad till slutet av 2017.
Det finns heller ingen uppfattning på Migrationsverket om hur många kvinnor det kan röra sig om. Det är sällsynt att en korrigeringsoperation uppges i myndighetskontakten, eller som asylskäl.
–Det är ytterst ovanligt, därmed inte sagt att det inte förekommer.
Tabut kring könsstympning är starkt, och många väljer hellre att leva med problemen än att söka hjälp, berättar Khadra Seerar vid stiftelsen Desert Flower, som arbetar mot könstympning.
–Hon riskerar att frysas ut av sin familj och sin klan vilket medför enorm social utsatthet och fara för livet. Förutom klanen finns inget socialt skyddsnät, ingen försäkringskassa eller arbetsförmedling. Som kvinna ska du gifta dig och bilda familj, annars är du utanför samhället. Ella Sundström/tt