Andras framgångar sporrar Almgren
”När någon tar steget och springer bra fyller många på och pushar varandra”
Andreas Almgren har ett långt skadehelvete bakom sig. Under tiden har han i alla fall kunnat njuta av att se Kalle Berglund och Lovisa Lindh få sina stora genombrott. – När det går bra för de andra blir man motiverad att springa bra själv, säger han inför morgondagens friidrottsgala på Stadion.
Andreas Almgren tog brons på 800 meter i junior-vm 2014, var fyra i inomhus-em året därpå och sågs då som det stora svenska löparlöftet.
Sedan började skador komma emellan.
Den senaste, en stressfraktur i högerfoten, har hållit den 22-årige Turebergslöparen borta från tävlingsbanorna i ett år. Samtidigt har landslagskompisarna Lovisa Lindh och Kalle Berglund fått sina stora genombrott, med medaljer på EM respektive inomhus-em.
– Det är väldigt kul och vi tar jättemycket hjälp av varandra. Framgång föder framgång och när någon tar steget och springer bra fyller många på och pushar varandra, säger Almgren om det som vissa beskriver som ett litet svenskt löparunder.
HAN SATT FRAMFÖR tv:n på torsdagskvällen och njöt när Lindh sprang 800 meter på 1.59,23 – bara tre hundradelar från Abeba Aregawis svenska rekord – i Diamond League-galan i Oslo.
– Herregud, det var gåshud hela tiden. Hon sprang fantastiskt och jag tror inte att det finns några gränser för henne. Jag vill inte sätta någon press, men att ta sig till Vm-final och hävda sig bra där är ingen omöjlighet, säger han.
Under våren har Almgren varit i Flagstaff, Arizona, på träningsläger tillsammans med i stort sett hela den svenska löpareliten. En av få som saknats är just Berglund, som har haft skadeproblem efter innesäsongen.
– Efter det man har sett på träning var det inte förvånande att Lovisa sprang så fort nu. Jag tror att hon kommer kunna springa väldigt, väldigt snabbt i år.
LINDH GÖR ett nytt försök att slå det svenska rekordet på Stockholms stadion. För Almgren är målen lite mer blygsamma. I en mindre tävling i Göteborg i helgen skedde 800-meterscomebacken och tiden 1.50,01 visar att det fortfarande är en bra bit kvar till formen i förfjol, då han sprang på 1.45,59 och bara var 14 hundradelar från Rizak Dirshes svenska rekord.
– Uthålligheten är bättre än någonsin, men snabbheten tar lite tid att jobba upp. I slutet av säsongen bör jag vara tillbaka där jag har varit, säger han. Vad har varit jobbigast under skadeperioden?
– Det absolut tuffaste var att kolla på EM, jag tror inte att det hade varit omöjligt att plocka en medalj där i bra form. Då var det ett riktigt mörker.
NU ÄR TILLVARON ljusare för Almgren, som har lärt sig att inte stressa för att komma tillbaka.
– Alla tävlingar och prestationer är en bonus för mig i år, jag vill bara hålla mig skadefri och bygga upp en bas inför kommande år.