Konstant läkarbrist och växande vårdköer – några möjliga orsaker
VÅRD. Som barn i ett samhälle med cirka 3000 invånare på 1950-talet minns jag provinsialläkaren som ensam hade hand om oss. Han tog emot telefonsamtal och besök på förmiddagen och på eftermiddagen besökte han sina svårt sjuka patienter i bil. Han lärde på så vis känna deras hemmiljö, träffa övriga familjemedlemmar och blev således en familjedoktor. Hur hann han med alla patienter?
IDAG HAR VI flest läkare per patient i Europa, ändå har vi konstant läkarbrist och växande vårdköer. Vad kan detta bero på? Nedan några möjliga orsaker:
- Vi har fått nya lidanden; allergier och personer med övervikt ökar allt mer.
- Förr fanns inte ordet ”stress”. Man jäktade ibland men jäktet var oftast inte långvarigt. Idag har man knappast tid att varva ner, man går hela tiden på högvarv vilket tär på både kropp och själ. Den psyiska ohälsan har ökat markant. Stress finns i många olika former, till exempel för mycket att göra, sorg, rädsla och oro, avsaknad av mening i livet och ensamhet. Psykisk ohälsa kräver stora resurser från vården.
- På 50-talet fanns inga datorer med strulande system – man hade en läkarsekreterare till hjälp för att bland annat uppdatera patientjournalerna. Därmed hade läkaren mer tid för patienterna.
- DÅ HADE vi större tilltro till vår egen läkekunskap och erfarenhet. Min mamma träffade andra mödrar regelbundet på syjuntor etcetera och då diskuterades problem inom familjerna.
Månget kunde nog lösas med hjälp av det goda och trösterika samtalet och därmed belastades inte vården.