Vården behöver en kriskommission
SOMMAR I VÅRDEN. Semestertiderna är här och med dem följer årets värsta sommarplåga – sjuksköterskebristen.
LEDARE 28/6. Rekryteringsproblemen av sjuksköterskor är svårare än någonsin, uppger hälften av landets landsting och regioner (SKL 27/4). För att undvika att larmen om sjukvården går i repris varje sommar behövs en kriskommission.
SJUKSKÖTERSKEBRISTEN HAR många orsaker. Men det största bekymret är att ansvariga parter pratar förbi varandra.
Vårdförbundet menar att 46 000 sjuksköterskor lämnat yrket på grund av dålig lön och usla arbetsförhållanden. Enligt SCB är det bara drygt 9 000, eller 8 procent, av de svenskutbildade sjuksköterskorna som arbetar med annat. Också Socialstyrelsen konstaterar att Sveriges försörjning av sjuksköterskor är god; antalet praktiserande sjuksköterskor i relation till befolkningen är över genomsnittet i OECD. Högre löner löser troligtvis en del av, men inte hela, sjuksköterskebristen.
Det spelar även roll hur löneökningen fördelas. De senaste åren har löneutvecklingen för sjuksköterskor varit nästan dubbelt så snabb som industrimärket. Kruxet är att det mesta har lagts på ingångslöner. Många sjuksköterskor tjänar mer på att ta ett nytt jobb än att utvecklas på sitt gamla.
Vårdförbundet har applåderat sjuksköterskestudenternas löneupprop för bättre ingångslöner. Även andra utomfackliga aktioner, som massuppsägningar, har fått stöd.
EN ANNAN ORSAK till sjuksköterskebristen är rollförvirringen i svensk sjukvård. Läkare och sjuksköterskor utför eller dokumenterar ofta samma saker. På “Framtidens vårdavdelning” i Göteborg har tydligare rollfördelning mellan läkare och sjuksköterskor och starkare uppbackning av sekreterare frigjort tid för patienterna.
Där spelar även undersköterskorna en större roll. Vilket är kontroversiellt, då studier visar att hög sjuksköterskebemanning är förenad med bättre patientöverlevnad. Drar man forskningsresultaten till sin spets räddar sjuksköterskor liv oavsett arbetsuppgifter.
MED DEN ARGUMENTATIONEN har sjuksköterskor ersatt undersköterskor i vården de senaste decennierna. På grund av sjuksköterskebristen öppnas nu avdelningar helt utan sjuksköterskor. Det är förstås att backa ett steg för långt.
Men i takt med att befolkningen blir äldre och vården mer avancerad är det heller inte hållbart att sjuksköterskor ersätter både läkare och undersköterskor. Staten, arbetsgivarna och facken måste sätta sig ner. Vem ska göra vad i vården?
Hur får facket möjlighet att driva lönekrav så att löneutvecklingen för sjuksköterskor förbättras? Inspiration finns att hämta från bland annat USA, där den så kallade magnetmodellen gör sjukhus till attraktiva arbetsgivare.
En sak står klar: Något måste göras, snart. För det lär bli sommar nästa år igen.