Vraket som blev en lyxyacht
HALMSTAD: Ett av de märkligaste ödena bland Tall Ships-fartygen i Halmstad, svarar den tremastade skonaren Malcolm Miller för.
Malcolm Miller, skonaren som glänser vid Nissankajen i Halmstad, låg vintern 2011/2012 som ett vrak i hamnen i Falmoth, i det sydvästra hörnet av England.
– Hon var mer eller mindre övergiven. 2008 hade det dessutom varit en mindre brand ombord. Hon var i mycket dåligt skick, berättar Eas Tchacos, som nu äger henne.
Han styrde in fartyget till kaj i Halmstad i tisdags, tillsammans med sin syster Frederika som är gäst ombord och en sju personer stor besättning inkluderande fartygets kock.
Hela gänget ska för första gången delta i Tall Ships Races. Däremot har Malcom Miller, innan hennes senare ned- och uppgångar, varit med i Tsr-sammanhang tidigare.
Fartyget byggdes 1967 i Aberdeen efter design av Camer & Nicholsons, som bland annat har ritat flera America Cup-båtar.
HON ÄGDES SEDAN av en seglarorganisation fram till 2000, då hon fick nya ägarhänder. Fram tills att hon blev förtöjd i Falmoth i Cornwall.
– Jag gillar utmaningar, säger Eas Tchacos och slår ut med händerna, på frågan varför han köpte fartyget.
Han blev tipsad om det övergivna skrovet – det var inte mycket mer – som ett större projekt att sätta tänderna i.
Eas Tchacos beskriver sig som en grek med tradition av skeppare i familjen – födda att hålla på med båtar och fartyg och vara till sjöss.
Han är dessutom vd till och ägare av ett grekiskt offshoreföretag på Cypern, ett företag som förser oljeoch gasplattformar runt om i världen med specialbyggda båtar och annan utrustning.
Med andra ord, han hade råd att göra något med skeppet.
FÖRSTA IMPULSEN VAR att dra Malcolm Miller till Cypern, till familjen Tchacos egna varv och verkstäder. Men i stället bogserades hon till ett varv i Polen där man specialiserat sig på att bygga och renovera yachter.
Den gamla riggningen som legat på magasin och var i god kondition, ingick i köpet tillsammans med delar av inredningen som räddats på samma sätt. Men fartygsdäcket, exempelvis, var så ruttet att det här och var gick att trycka fingrarna genom det.
I POLEN FÖRVANDLADES skonaren till en lyxyacht, med nya snickerier och moderna utrustning. Det mesta i ett skal som är troget fartyget som det var som nytt – nu för exakt 50 år sedan.
– Det har kostat. Men jag har räddat Malcom Miller och gett henne ett nytt liv. Jag är mycket nöjd, säger Eas Tchacos.
Han verkar dessutom trivas med lyxen. Hans förra ”yacht” och fritidsnöje var en ombyggd bogserbåt.
Denna tjänstgjorde fortfarande just som bogserbåt delar av året, när Eas Tchachos inte använde den för utfärder i den grekiska övärlden tillsammans med familjen.
Med Malcolm Miller känner Eas Tchacos att han sträcka sig till mer långväga äventyr.
Närmast innan han kom till Skandinavien har han varit i Karibien med fartyget.
– När Tall Ships Races är över far vi hem till Medelhavet igen.det är där jag har tänkt att använda henne.
SEN BERÄTTAR HAN om Bohusläns skärgård. Den tog man sig i sakta mak igenom efter resan över Atlanten, efter ett strandhugg vid Norges sydkust.
–Det var så rent och oförstört vatten i den skärgården. En upplevelse. Inte alls som i hemmavid, där det flyter runt en massa plast i vattnet överallt. Jag tror att vi så småningom kommer att förstöra allt vatten på vår jord.