Utmattningssyndrom en dold folksjukdom

HÄLSA. Fredagen den 18/8 intervjuades före detta folkhälsoministern Gabriel Wikström i P1 om sitt utmattningssyndrom.

Jag hade hoppats att den avgångne folkhälsoministern skulle ha kommit till insikt om och berättat att det inte bara är toppar i samhället som drabbas av denna ”förlamande” sjukdom som kallas för utmattningssyndrom. Han borde ha sagt att det är hundratusentals människor i Sverige som är drabbade och som lider i det tysta.

Han borde också ha poängterat att dessa på grund av sin totala orkeslöshet och framförallt mindre framträdande ställning i samhället inte får någon uppmärksamhet, varken av före detta folkhälsoministern, hans efterträdare eller media.

HAN BORDE OCKSÅ ha kommit till insikt om att detta inte är någon psykisk sjukdom utan att det i grunden handlar om att individens energiproduktion i alla hundratusentals miljarder cellers kraftverk mitokondrierna inte räcker till för den energiförbrukning som individens dagliga fysiska och intellektuella aktiviteter behöver.

Att han skulle förstå att det är binjurarna som försöker kompensera bristen på energi från mitokondrierna genom att pumpa ut adrenalin för att klara alla uppgifter man tar på sig, och kortisol för att stå ut med stressen detta skapar och att detta slutligen vinner över individens egna ambitioner, är kanske att begära för mycket.

DET SKULLE HA varit klädsamt om Gabriel hade berättat att hans företagshälsovård är något helt annat än vad dessa hundratusentals genomtrötta och orkeslösa människor, som inte är minister eller tillhör näringslivstopparna, möter när de försöker få hjälp av den svenska sjukvården.

NU MÅSTE DETTA oerhört stora hälsoproblem upp till ytan och speglas av media så att vanliga människor kan få lika bra hjälp som en avgången folkhälsominister och att socialstyrelsen slutar klassificera utmattningssyndrom som psykisk ohälsa.

Jag säger som professor emeritus i psykiatri, Carl Gerhard Gottfries, i sina fem korta informationsfilmer om trötthetssyndrom på youtube:” Detta har ingenting med psykiatri att göra”.

Lasse Blomdahl