Åsikter.
UTBILDNING. Vad beror de fallande resultaten i den svenska skolan på?
Mycket tyder också på att läraryrkets status faller eftersom fokus flyttas från undervisningen.
LEDARE HP 23/9. Den som följt skoldebatten de senaste åren har fått många förslag: det fria skolvalet, kommunaliseringen och lärarutbildningen har alla lyfts fram som förklaringar till utvecklingen sedan slutet av 1980-talet.
Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar – professorer i spanska, nationalekonomi respektive medicin – har ett annat, mycket välgrundat svar: den postmoderna kunskapssynen som nådde sin klimax i och med läroplanen 1994.
Paradigmet innebär en relativistisk och konstruktivistisk syn på lärande, där eleven sätts att själv “upptäcka” kunskapen genom att diskutera och ifrågasätta den utifrån sitt eget perspektiv. Enligt teorin skapas kunskap i ett socialt sammanhang. Både 1990-talets och dagens läroplaner är därför fullsmockade med föresatser om att elever ska lära sig “samtala om” och “uttrycka och värdera” åsikter, istället för objektivt insamlad och granskad fakta. De ska också lära sig “generella färdigheter”, att samarbeta, att tänka kritiskt och vara kreativa.
DET ÄR BARA det att det inte fungerar. De tre professorerna, som ihop med doktoranden Ingrid Wållgren skrivit boken “Kunskapssynen och pedagogiken”, slår fast att detta paradigm saknar stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Konsekvensen blir att kunskaperna som eleverna får med sig från skolan minskar drastiskt. Det påverkar högpresterande elever, men framför allt drabbar det elever från socioekonomiskt svaga hem. Toppen blir lägre, men effekten för de elever med sämst förutsättningar är katastrofal.
Mycket tyder också på att läraryrkets status faller eftersom fokus flyttas från undervisningen, och att elevers psykiska ohälsa och stress ökar eftersom skolans mål blir otydliga. Dessutom motverkas de positiva effekterna av det fria skolvalet eftersom konkurrensen inom pedagogiken begränsas av den bindande läroplanen.
SÄRSKILT KREATIVA ELLER kritiskt tänkande blir de inte heller. En studie från World Economic Forum visar tvärtom att svenska elever är betydligt sämre i dessa avseenden än elever i länder med en mer traditionell kunskapssyn, som Japan, Sydkorea och Finland. Som läraren och skoldebattören Isak Skogstad uttryckte det när han citerade studien: goda kunskaper är avgörande för kritiskt tänkande inom ämnesområden.
LIBERALERNAS JAN BJÖRKLUND, dåvarande utbildningsminister, är en förespråkare av det klassiska sättet att se på lärande. Ändå misslyckades han med att föra in den kunskapssynen när läroplanerna för grundskolan och gymnasiet skrevs om 2011. Sannolikt beror det på att idéerna sitter i väggarna, inte bara i klassrummen utan också hos Skolverket, i utbildningsdepartementet och i kommunernas utbildningsnämnder.
Nästa regering måste helt skriva om läroplanerna utifrån den senaste forskningen om pedagogik och kognitionsvetenskap. Av alla förslag som diskuteras i skoldebatten är inget lika angeläget som detta. De relativistiska idéerna måste vädras ut.
Nästa regering måste helt skriva om läroplanerna utifrån den senaste forskningen