Det är inte så kul att ha häcken full

Jaha, sa föreläsaren. ”Jag ska ta det från början så jag backar bandet”. Sen fortsatte han prata men jag tänkte bara på att han skulle backa bandet. Och undrade hur alla födda efter 2000 skulle tolka den beskrivningen? Backa bandet? Vilket band? Hårbandet eller pojkbandet? Och varför?

Medan jag som är född för jättelänge sen har massor med band att välja på. Videobandet. Rullbandet. Kassettbandet. Bildbandet!

SAMMA SAK MED uttrycket: ”Nu när jag har dig på tråden”. Eller gesten när man formar en lur med handen och sätter för örat för att visa att man ska höras per telefon. Lur??

Hur länge kommer dessa uttryck och gester att finnas kvar, nu när själva grunden för deras tillblivelse är borta? Det kan bli länge. Tänk bara på ordet hästkrafter. Myntat av James Wyatt för mer än 200 år sedan för att beskriva hur många hästars arbete hans nya fräcka ångmaskin kunde ersätta. Inte jättemånga som tänker på det dag.

ELLER NÄR VI säger att vi har häcken full. Har inget med oxelhäckar att göra, och inte med rumpor heller. Det handlar om en foderhäck, ett slags påse där man hade mat till djuren när de skulle utfordras. När häcken var full hade man alltså hela

Här och nu bestämmer jag mig för att aldrig säga så mer. Ska säga dummare än USA:S president i stället.

foderrundan kvar och var väldigt busy = hade häcken full. (Ja, jag vet, det hade varit roligare med rumpor.)

Och så en historia som inte alls är rolig.

NI VET UTTRYCKT att vara ”dummare än tåget”? När järnvägen i Sverige var ny, fick tre svenska ånglok namn efter kung Oscars söner: prins Carl, prins Oscar och prins August. Alla ”visste” att prins August var obegåvad men det fick man inte prata högt om. I stället myntades uttrycket ”att vara dummare än tåget”.

Ledsamt. Här och nu bestämmer jag mig för att aldrig säga så mer. Ska säga dummare än USA:S president i stället.

(En parentes: Jag blir mer och mer lik min mamma när det gäller språk. Hon var ingen språkpolis, utan en språkvakt och på något sätt har detta uppdrag nu gått i arv till mig. ”Det förstår du väl att språket förändras”, sa jag irriterat till henne ibland. Hon fnös lätt. Nu är det jag som fnyser. Klart språket ändras – men med måtta! Slut på parentes.)

TILL SIST: NI vet väl att det heter ”att hårdra något” och att ”ta det säkra för det osäkra”. Inte något annat. Tänkte väl det. Tack. (Fnys.)