Lärarlönelyft gav dåligt arbetsklimat
De statliga satsningarna på högre lärarlöner har gett en del lärare ordentligt mer i plånboken. Men satsningarna har också skapat allvarliga splittringar i lärarkåren, enligt Riksrevisionen som uppmanar regeringen att göra ett omtag.
Riksrevisionen har granskat de två statliga satsningarna på karriärsteg och lärarlönelyft, som löper parallellt och båda ska premiera skickliga lärare. Och det syftet – högre lön till utvalda och därmed lönespridning – har uppnåtts. Men det har skett på bekostnad av arbetsmiljön, sammanfattar Riksrevisionen och bekräftar därmed vad såväl enskilda lärare som lärarfack har vittnat om.
BÅDE REKTORER OCH huvudmän beskriver att sammanhållningen bland lärarna har försämrats. Det råder en uppfattning att lärarna på ett orättvist sätt delats upp i förste-, andre- och tredjelärare beroende på om man fått dubbelt lönepåslag, ett påslag eller inget påslag alls. Statsbidragen har genom det sätt de utformats på skickat en signal om att vissa lärare inte är kompetenta.
– Vi bedömer att den splittring som uppstått i lärarkåren är så pass allvarlig att det kan få negativa effekter på förutsättningarna för att reformerna ska öka läraryrkets attraktionskraft på lång sikt, säger projektledare Olof Widmark. Ni säger alltså att reformen kan bli kontraproduktiv?
– Vi vet inte det färdiga resultatet ännu men det finns en sådan risk. De ökade lönerna skapar positiva förutsättningar men den minskade sammanhållningen kan få negativa effekter även på längre sikt. Vad som överväger kan vi inte uttala oss om i denna granskning, säger Olof Widmark.
ENLIGT RIKSREVISIONEN får regeringen ta på sig en del av ansvaret för att Lärarlönelyftet har skapat sådant missnöje. För klart är att pengarna inte räcker till alla lärare som huvudmännen, rektorerna och lärarna själva tycker är kvalificerade.
Regeringen förankrade lärarlönelyftet genom att samarbeta med fack och arbetsgivare på central nivå, men det var inte tillräckligt. Hade regeringen tagit med huvudmän och rektorer i diskussionen hade missnöjet kunnat motverkas. Nu har man i stället hamnat i en situation där lärarlönelyftet, liksom karriärstegsreformen, har försämrat sammanhållningen mellan lärare. Det är ett problem eftersom undervisning i mångt och mycket är ett lagarbete, enligt Riksrevisionen.
Uppmaningen till regeringen är att skapa en sammanhållen uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer, och att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare.