Fredspris i skuggan av Burma

Blir det påvens tur i år? Eller EU:S utrikeschef? Eller går priset rentav till alliansen mot kärnvapen? Gissningarna är lika osäkra som vanligt inför utdelandet av Nobels fredspris – i år dessutom med en bitter bismak från utvecklingen i Burma.

– Jag hoppas att hennes visioner kommer att stimulera arbetet för frihet och demokrati världen över, sade Norges dåvarande utrikesminister Thorvald Stoltenberg, när demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi hedrades av den norska Nobelkommittén år 1991. Men det var då. Efter att under många år ha hyllats världen över har glorian hamnat rejält på sned för den nu 72-åriga statsledaren. De senaste årens demokratisering i Burma har fört Aung San Suu Kyi till makten – men också gett henne ett tungt ansvar för regeringsstyrkornas agerande mot de muslimska rohingyerna. Krav har till och med framförts om att Aung San Suu Kyi borde fråntas sitt fredspris.

Så långt lär det emellertid knappast gå.

– Aung San Suu Kyi var en väldigt viktigt taleskvinna för mänskliga rättigheter i Burma och stora delar av Asien. Det kan ingen ta ifrån henne, säger Geir Lundestad, ordförande i norska Nobelkommittén 1990–2014, till nyhetsbyrån Reuters.

HÄNDELSERNA I BURMA skapar hur som helst funderingar inför offentliggörandet av årets fredspristagare, den 6 oktober.

Kommer Nobelkommittén nu att välja en ”mjäkigare” vinnare och dra sig från att dela ut priset till någon som senare kan kritiseras? Eller väljer man att sticka ut hakan för att få bort uppmärksamheten kring gamla synder?

Kandidaterna är i alla fall många, precis som vanligt.

FN:S flyktingkommissariat, UNHCR, har redan prisats två gånger (1954 och 1981), men kan i flyktingkrisens spår mycket väl komma att vinna en tredje gång. Påven Franciskus, med sin kamp mot fattigdom, tillhör också de flitigt omnämnda.

Stadigt återkommande favoriter är kongolesiske läkaren Denis Mukwege och ryska mr-aktivisterna Svetlana Gannusjkina och Ljudmila Aleksejeva.

Svenska kvinnorättsorganisationen Kvinna till kvinna hoppas i sin tur på ett klassiskt fredspristema och vill ge priset till Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, ICAN.

– De har gjort ett helt fantastiskt arbete med att få till det här kärnvapenförbudet som har förhandlats fram och som nu är öppet för underskrift. Det här är ju helt grundläggande och en otroligt viktig normativ utveckling där 122 länder säger ifrån att ”det här går inte längre, kärnvapen måste förbjudas, de är ett hot mot hela mänskligheten”, säger generalsekreterare Lena Ag till TT.

ÄVEN DET NORSKA fredsforskningsinstitutet Prio är inne på samma tema och vill prisa uppgörelsen kring atomprogrammet i Iran.

”I en tid där hoten om att använda kärnvapen har blivit mer verkliga är det viktigt att skydda initiativ som bidrar till att begränsa utveckling och spridning av atomvapen”, konstaterar nye Prio-chefen Henrik Urdal i institutets traditionella Nobel-gissning där Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif och EU:S italienska utrikeschef Federica Mogherini hamnar högst upp på listan.

Å andra sidan har Prio inte lyckats gissa rätt sedan 2007.