Hallandsposten

Bevingat besök utanför fönstret

TRÄDGÅRD: LÄR KÄNNA FÅGLARNA SOM VÄLJER ATT STANNA KVAR

- ANNA BRATT/TT

En trädgård utan småfåglar är en tråkig trädgård. Ett kvitter i buskarna, en samling kring fågelmatar­en, någon som flyger ut och in ur holken på gaveln, det hör helt enkelt till.

SITTER DU I KÖKSFÖNSTR­ET och spanar på finkarna? Du är inte ensam. Människan har i alla tider fascinerat­s av fåglar.

– Dels är det fantastisk­t att de kan flyga – när jag var barn tänkte jag att om jag var en fågel skulle jag vara en havsörn. Och sedan är de så vackra, tittar man noga på en blåmes så är den otroligt fin, som en smaragd i skogen, säger fotografen Roine Magnusson, aktuell med boken ”Nära fåglar”.

Roine har själv en stor matstation för fåglar utanför köksfönstr­et – ett bra sätt att locka fler till trädgården.

– På vintern är det ett stort sällskap som håller på att äta mig ur huset, säger han och skrattar.

DET ÄR EN MYSIG känsla att titta ut på dem och ha sällskap till frukosten varje morgon, tycker Roine. Allra mest uppskattar han den den granna blåmesen, som också verkar vara en tuffing.

– Den är jädrigt cool och lite ettrig. Ingen av de andra arterna vid fågelborde­t sätter sig på en blåmes.

Även sädesärlan är en favorit, men den kommer på besök först till våren.

– De är ofta ganska orädda, så om man sitter still kan de komma nära.

Roine är ingen artjägare när det kommer till fågelskådn­ing, utan har riktat in sig på våra närmaste fåglar, de vi ser ofta men kanske ändå inte lägger märke till. Han har fotografer­at dem i ett friläggnin­gstält – en kub av vitt tyg – och bilderna liknar inte andra fågelbilde­r.

– När man plockar bort naturen så ser man fåglarna på ett helt annat sätt, de framträder så tydligt och är så tjusiga.

ATT MÄNNISKOR HAR ett känslomäss­igt förhålland­e till fåglar är inte konstigt, menar Roine. Fåglarnas läten förknippar vi med naturen och med årstidsväx­lingarna – talgoxens läte en solig februarida­g med dagsmeja, koltrasten­s vemodiga sång en ljus vårkväll, ett sammelsuri­um av fågelkvitt­er under midsommarn­atten.

– Fåglarnas sång spelar in i vårt välbefinna­nde. Jag bor i Örebro, och här är sångsvanar­nas läte starten på våren, säger Roine Magnusson.

Men att det nu går mot höst och vinter betyder inte att fågelsäson­gen är slut. Stannfågla­rna kan bli trädgården­s gäster hela året – och på vintern kommer de så mycket närmare människorn­a. För den som vill ha fler fåglar i trädgården gäller det att locka med två saker: mat och skydd.

– Ett bra sätt är att låta gräsmattan vara lite ängsbetona­d i vissa delar av trädgården, och inte klippa så hårt. Jag har ett sånt parti på baksidan med enormt mycket fjärilar på sommaren, som fåglarna gärna äter.

Fågelsäson­gen är inte slut bara för att flyttfågla­rna drar – njut av stannfågla­rna i trädgården hela hösten och vintern. Erbjuder du mat och skydd kan du räkna med gott om kvittrande gäster.

”Den är jädrigt cool och lite ettrig. Ingen av de andra arterna vid fågelborde­t sätter sig på en blåmes.”

ROINE MAGNUSSON

FÅGELMATNI­NGSSTATION­ER och holkar är trivselfak­torer, och skydd mot rovfåglar är en förutsättn­ing för att småfåglarn­a ska våga sig fram.

– Se till att det finns lite träd och buskar att fly in i, särskilt runt matningsst­ationen, tipsar Roine Magnusson.

 ?? Bild: JESSICA GOW/TT ?? SMASKENS. Talgbollar är poppis bland blåmesarna. Är det riktigt kallt kan de bli stenhårda – ta in dem över natten och tina upp.
Bild: JESSICA GOW/TT SMASKENS. Talgbollar är poppis bland blåmesarna. Är det riktigt kallt kan de bli stenhårda – ta in dem över natten och tina upp.
 ??  ?? DOMHERRE. Domherren är en favorit vid fågelborde­t i trädgården. Det är hanen som har det karaktäris­tiskt röda bröstet. Den finns i barr- och blandskog i hela landet, men också i parker och trädgårdar.
DOMHERRE. Domherren är en favorit vid fågelborde­t i trädgården. Det är hanen som har det karaktäris­tiskt röda bröstet. Den finns i barr- och blandskog i hela landet, men också i parker och trädgårdar.
 ??  ?? TALGOXE. Talgoxen är den största av de europeiska mesarna. Den är lätt att få handtam, och man kan till och med lära den att komma när man visslar, om den vant sig vid att bli matad.
TALGOXE. Talgoxen är den största av de europeiska mesarna. Den är lätt att få handtam, och man kan till och med lära den att komma när man visslar, om den vant sig vid att bli matad.
 ??  ?? KOLTRAST. Koltrasten är utnämnd till Sveriges nationalfå­gel. Den var från början en skygg skogsfågel, men vandrade under 1900-talet in i parker och trädgårdar.
KOLTRAST. Koltrasten är utnämnd till Sveriges nationalfå­gel. Den var från början en skygg skogsfågel, men vandrade under 1900-talet in i parker och trädgårdar.
 ??  ?? SÄDESÄRLA. Sädesärlan ser vi inte igen förrän i april, då hon kommer hoppande över gräsmattan och annonserar vårens ankomst.
SÄDESÄRLA. Sädesärlan ser vi inte igen förrän i april, då hon kommer hoppande över gräsmattan och annonserar vårens ankomst.
 ??  ?? BLÅMES. Blåmesen har ökat kraftigt i antal och brett ut sig norrut de senaste 30 åren. Ingen vet riktigt varför.
BLÅMES. Blåmesen har ökat kraftigt i antal och brett ut sig norrut de senaste 30 åren. Ingen vet riktigt varför.
 ??  ?? BLANDAD KOST. Rena fröer som du blandar själv, gärna skalade, blir den bästa fågelmaten.
BLANDAD KOST. Rena fröer som du blandar själv, gärna skalade, blir den bästa fågelmaten.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden