Därför måste Dawit Isaak få EU:S pris

Alla svenska Eu-parlamentariker utom SD nominerar Dawit Isaak till Sacharovpriset inför omröstningen i dag, 10 oktober, i parlamentet.

DEBATT HP 10/10. Den eritreanska diktaturen håller sedan år 2001 den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslad. Han sitter inlåst på obestämd tid, eftersom hans journalistiska arbete befanns vara misshagligt för regimen. Fortfarande, 16 år efter gripandet, har ingen rättegång hållits.

SOM EN AV ytterst få samvetsfångar med europeiskt medborgarskap är han en symbol för yttrandefriheten. Vi är många som kämpat och engagerat oss i fallet Dawit Isaak genom åren på olika sätt. Både för att uppmärksamma förtrycket i Eritrea, som är en av världens mest hårdföra diktaturer, och för att belysa frågan om yttrandefrihet och journalistisk frihet.

Svenska medier har under många år uppmärksammat hans fall. Svenska regeringar, oaktat politisk färg, har arbetat diplomatiskt med Dawit Isaaks frigivning, och Eu-kommissionen har gjort detsamma. I Europaparlamentet har flera resolutioner antagits med krav på att öka pressen på Eritrea. Hittills kan vi konstatera att resultatet inte uppnåtts.

Alla vi svenska Europaparlamentariker, som tillhör olika partigrupper och representerar olika politiska intressen, har i år gjort gemensam sak och nominerat Dawit Isaak till Europaparlamentets prestigefyllda Sacharovpris.

Det finns flera skäl till att vara mer optimistisk inför årets prisutdelning.

Priset delas sedan 1980-talet varje år ut till enskilda personer, eller grupper, som gjort anmärkningsvärda insatser för att försvara de mänskliga och grundläggande rättigheterna. Att dela ut priset till Dawit Isaak vore ett kraftfullt ställningstagande och ett konkret sätt för EU att öka pressen på den eritreanska diktaturen. Genom den internationella uppmärksamhet som Sacharovpriset medför, skulle det kunna bidra till att rikta strålkastarljuset mot regimen i Asmara som dessvärre tillåtits fortsätta med sin verksamhet tämligen ostört.

Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet. När enskilda människor är beredda att betala det yttersta priset för att försvara yttrandefriheten, så för de en kamp å alla demokratiska krafters vägnar. Det är naturligtvis en universell angelägenhet, men när det rör sig om en svensk och därmed europeisk medborgare har vi som svenskar också en särskild skyldighet att belysa denna gärning.

ANSTRÄNGNINGAR för att tilldela Dawit Isaak Sacharovpriset har skett i olika omgångar under flera år. Det finns flera skäl till att vara mer optimistisk inför årets prisutdelning. I dag, den 10 oktober, sker omröstningen för att utse mottagare av Sacharovpriset. Genom att vi med gemensamma krafter har lyckats mobilisera ett brett stöd, är nu Dawit Isaak för första gången en av huvudkandidaterna. Vi gör vad vi kan. Oaktat utgången kommer vi fortsätta att göra allt som står i vår makt för att belysa Dawit Isaaks fall och kampen för yttrandefriheten, allt med målsättningen att han friges och kan återförenas med sin familj i Göteborg. Lars Adaktusson (KD), Max Andersson (MP), Malin Björk (V), Anna Maria Corazza Bildt (M), Jakop Dalunde (MP), Linnéa Engström (MP), Fredrick Federley (C), Christofer Fjellner (M), Jytte Guteland (S), Anna Hedh (S), Gunnar Hökmark (M), Olle Ludvigsson (S), Jens Nilsson (S), Soraya Post (FI), Jasenko Selimovic (L), Marita Ulvskog (S), Bodil Valero (MP), Cecilia Wikström (L)