Mänskligt beteende gav ekonomipris
Människan faller ofta för kortsiktiga frestelser på bekostnad av långsiktiga beslut, och gör irrationella val. Forskning om hur man ska förstå människors ekonomiska beteende gav amerikanen Richard H Thaler ekonomipriset till Alfred Nobels minne.
– Jag kommer att försöka spendera pengarna så irrationellt som möjligt, sade professor Richard H Thaler skämtsamt om de nio miljoner kronor han får i prissumma, när han fanns med på telefon vid presskonferensen där årets ekonomipristagare tillkännagavs.
En timme innan hade han blivit väckt av Kungliga vetenskapsakademien, som hade fått ringa ett antal gånger innan Thaler svarade.
THALER SYSSLAR MED det som kallas beteendeekonomi. Mycket av hans forskning kretsar kring just det irrationella beteendet hos oss människor. Vi gör helt enkelt inte det som – rent rationellt – är bäst för vår ekonomi.
– Människan är inte en dator, vi har våra kognitiva begränsningar. Många ekonomiska beslut är ganska komplicerade och för att göra det enklare för oss tenderar vi att isolera dem: nu ska jag bara tänka på min pension, eller på min semester, eller hur jag hittar den billigaste teven, förklarar professor Per Strömberg, ordförande i priskommittén som utser ekonomipristagaren.
Det kallas mental bokföring, och leder till att vi kan ha kreditkortsskulder med hög ränta samtidigt som vi har pengar på ett sparkonto.
– Vi optimerar inom våra separata konton, säger Strömberg.
THALERS FORSKNING handlar också om hur vi gärna faller för kortsiktiga frestelser och överger mer långsiktiga intentioner – ungefär som att bryta mot ett nyårslöfte. Det kan göra att man till exempel skjuter planer på sparande till pensionen eller att övergå till ett mer hälsosamt liv framför sig.
– Det här är något vi alla kan känna igen oss i. Thalers forskning har visat på lösningar för hur kan få människor att spara mer i framtiden.
Det handlar inte om att vi som individer ska bli mer rationella. Vi är de vi är. Snarare om hur man inom olika system kan utforma knuffar – på engelska nudges – för att utan tvång få människor att röra sig åt håll som är bra för deras ekonomi.
– Den stora lärdomen har att göra med hur vi gör ekonomisk politik utifrån det här, som hur vi designar våra pensionssystem, säger Per Strömberg.
RICHARD H THALER HAR även studerat det svenska pensionssystemet, som han delvis är kritisk mot. Inom premiepensionen finns alldeles för många valmöjligheter, anser han, och tycker att systemet borde reformeras.
Den 72-årige amerikanen är verksam vid universitetet i Chicago.
– Jag ser fram emot att komma till Stockholm i december, säger han.