KULTUR. Patrik Sjöberg i terapi ger starkt program
Det är alltid känsligt att öppna sig för andra människor och när det sänds i tv kan det bli ett rent minfält. Både för hen som blottlägger sitt innersta, och för tv-teamet. Det blir nämligen sällan bra. Det blir snarare ofta ytligt eftersom de flesta människor – fullt förståeligt – inte vill röja sina djupaste hemligheter, utan bara avslöjar saker som är lagom kittlande.
Därför var det befriande att se ”Patrik Sjöberg i terapi” på torsdagen i SVT. Den forne höjdhopparen har genom åren hållit en tuff fasad mot omvärlden, åtminstone i media, och ”alltid avfärdat professionell hjälp”.
Men nu satt han i ett timslångt program och pratade med terapeuten Rebecka Malm, och det handlade förstås främst om de sexuella övergrepp han utsattes för som barn/tonåring av sin tränare och de följder det har fått.
”Jag har svårt att lita på någon”, sade Patrik Sjöberg som har brutit med sin mamma –”hon borde ha skyddat mig”.
DET GJORDE ONT att lyssna på, och det var stundtals ännu värre att se gamla intervjuer från höjdhopparens unga år. I dag när vi vet vad som pågick bakom kulisserna är det brutalt att se den lilla killen prata om sin sport och sitt liv.
Filmaren Thomas Reckmann har hittat en bra balans mellan i dag och gårdag, och valt bilder med omsorg. Det fanns en tung ödslighet i scenerna där den unge Patrik Sjöberg tränade ensam på arenor med tomma läktare.
Det fanns en tung ödslighet i scenerna där den unge Patrik Sjöberg tränade ensam på arenor med tomma läktare.
Jag blev en aning snopen när programmet tog slut; duon i terapirummet var ju långt ifrån färdig. Men min reaktion får väl också ses som ett gott betyg, och ”Patrik Sjöberg i terapi” kändes som ovanligt ärlig teve.
DÅ GICK DET sämre för Ann-marie Rauer i ”En kärlekshistoria”. Programledaren från ”Sverige” ska under sex onsdagskvällar i SVT träffa lika många kända par, och prata om deras förhållanden.
Det finns en ständig hunger efter att få veta mer om kändisäktenskap. I helgen drog David Batra fulla hus två gånger på Halmstads teater, när han pratade om sin fru, och i våras besökte Niklas och Jenny Strömstedt ett antal par, utan att få fram särskilt mycket.
Ann-marie Rauer startade med att besöka skådespelaren Johan Rabaeus – en av mina idoler – och designern Camilla Thulin i deras sommarhus i Turkiet, och det var inte ointressant. Men inte heller så intressant. Johan Rabaeus ville inte vill öppna sig – åtminstone inte så mycket. Han var därför på sin vakt mot Ann-marie Rauer som ofta, med all rätt, har hyllats för sin intervjuteknik (hon har bland annat ett sätt att sitta tyst, som kan få vem som helst att börja snacka).
När hon frågade paret varför de inte hade skaffat barn, eller gift sig menade Johan Rabaeus att det var ”icke-frågor”, och inget att diskutera i SVT.
Jag håller med honom till hundra procent, men om man inte vill prata om privatlivet kanske man ska undvika att delta i den här typen av program?