Mitt förslag är att regionen avbryter Bostonsamarbetet här och nu. Det kan kosta en slant.
PARTILEDARDEBATT. Socialdemokraternas partiledare var snubblande nära Peps Perssons gamla låt om Falsk matematik när han debatterade i riksdagen.
LEDARE HP 12/10. Statsminister Stefan Löfven förklarade för Moderaternas Ulf Kristersson i riksdagens partiledardebatt på onsdagsförmiddagen att han visserligen bara är svetsare, men läsa kan han.
INLÄGGET HANDLADE OM att alla borgerliga regeringar lämnat budgetunderskott efter sig. Han menade att det stod minus 60 miljarder. Samtidigt framhävde han gärna att statsskulden nu är den lägsta sedan 1977. Som vanligt glömde statsministern nämna den globala finanskrisen 2008 eller 1990-talskrisen som började redan under Socialdemokraternas pass.
Men om statsministern är en så duktig läsare kan han gott plocka upp sin egen myndighet Konjunkturinstitutets senaste rapport.
Den figurerade också i partiledardebatten och innehåller lågmälda men anmärkningsvärda sågningar av regeringens ekonomiska politik och miljöreformer. Bara en liten del av de 40 miljarder kronor, som regeringen satsar i sin senaste budget, gör att ekonomin fungerar bättre, som Ulf Kristersson citerade i debatten.
Både Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Kristdemokraternas gruppledare Andreas Carlson använde sig av KI:S rapport när de debatterade mot Gustav Fridolin: Miljöpolitiken är ineffektiv och ofokuserad. Fridolin svarade inte på kritiken utan anklagade Centerpartiet för att skära ner i miljöbudgeten. Mer skattepengar på ett område måste vara bra, är perspektivet.
Men så är det inte. En större miljöbudget gör inte nödvändigtvis större nytta, och även om man förstås kan vara för avdragsrätt för fackavgift eller höjt barnbidrag gör inte sådana satsningar någon strukturell skillnad på arbetsmarknaden.
STEFAN LÖFVEN kan säkert läsa, men det finns skäl att ifrågasätta om han kan räkna. Han fortsatte nämligen att upprepa påståendet från söndagens partiledardebatt i SVT om att Alliansen vill sänka skatterna med 100 miljarder kronor. Den siffran får man bara om man lägger ihop de enskilda partiernas förslag, vilket får anses vara en udda metod. Det måste beskrivas som högst oseriöst, vilket framför allt Ulf Kristersson var noga med att påpeka.
I så fall skulle ju statsbudgeten vara fyra gånger så stor, och även välfärdssatsningarna skulle bli fyrdubbla. Hur skulle Stefan Löfven svara om han var tvungen att försvara att Socialdemokraterna bara lägger en fjärdedel så mycket som Alliansen på vården? Att det är orättvist att han bara har ett parti?
Alternativt får han leva med att Socialdemokraternas budget läggs ihop med både Miljöpartiets och Vänsterpartiets. Sex timmars arbetsdag är nog ingen billig reform.
En sista möjlighet finns kanske också – att debattera litet mer hederligt i framtiden.
Stefan Löfven kan säkert läsa, men det finns skäl att ifrågasätta om han kan räkna.