Trenden med glutenfritt ger fler müslisorter
TEST: Havregryn av rätt karaktär och mängd ansågs nödvändigt. Müslivinnarna kom undan ändå. Detta tack vare blandningar som föll Konsumentpanelen i smaken.
Det väller av paket i butikerna med müsli och köpuppdraget kan kännas övermäktigt.
– Spontant känns det stora utbudet av müsli onödigt. Det går bra att ha en bas hemma och lägga till det man tycker är gott. Fast det fanns en sort här som har inspirerat mig, sa Christina Ekman, som då inte visste att hon spanat in den fruktiga vinnaren.
MÜSLIPAKETEN SKILJER SIG åt, och nu har hyllorna även fyllts med glutenfria blandningar. Orsaken till ökat utbud är helt klart diettrenden att äta glutenfritt, även om man inte behöver det av sjukdomsskäl. Vi har därför bett Konsumentpanelen att smaktesta tio sorters glutenfri müsli.
– Utbudet är bättre än vad jag trodde, sa Olivia Karlsson, som var den enda glutenintoleranta i Konsumentpanelen.
Enligt analysföretaget Nielsen ökade försäljningsvärdet på glutenfria livsmedel med sju procent under första halvåret i år, jämfört med första halvåret 2016, hos sex livsmedelskedjor i Sverige.
– Positivt att det kommer mer produkter, men ute på restaurangerna är det inte alltid den trenden är bra för mig. Jag blir rädd att de inte tillagar maten så noga som de ska för mig som har sjukdomen på riktigt, sa hon.
På delad förstaplats kom den inte så söta Jordgubb- & mandelmüsli från Risenta och den sötare Fruktmüsli från Finax med fyra fyrar vardera.
Innehållet av olika gryn, fröer, frukt- och bärbitar i de testade paketen varierar, likaså sockerhalten: från 1,2 g till 18 g per 100 gram. De som var av det sötare slaget placerade sig utspritt. Alltså inget som självklart gjorde en müsli till vinnare och andra till förlorare.
– Men en för söt müsli köper jag bara en gång, konstaterade Clasåke Johansson.
PÅ DETALJNIVÅ VAR det mest havregrynens art och vara eller icke vara som debatterades i panelmedlemmarnas protokoll.
Sämst var det om havregrynen var i för små delar, och det var heller inte bra med för tjocka. Men havregryn ska helst ingå i müsliblandningarna för att de ska gå hem. Fast inte för mycket, för då kan de misstas för gröt.
Och de två vinnarna klarade sig undan havrekravet med sina rika blandningar av andra ingredienser.
– En smakexplosion är inte fel, sa Rickard Dahlgren.
Han fortsatte i en mer filosofisk anda att kontemplera över frukoststunden:
– Är det mer sorter i müslin blir det mer frukostkänsla och ger ett lugn när man måste tugga på varje bit.
Han hade råkat köpa en kokbok för glutenfritt och har testat att laga ur den.
– Bra att ha, men inget som bidrar till min hälsa, sa Rickard Dahlgren.
BARA EN MÜSLI klarade inte nivån på två fyrar som är gränsen för godkänt. Multimüsli från Semper ansågs bland annat ha för mycket havregryn och en kanelsmak som tog över. ”Väldigt beige.” ”Nästan bara havregryn.” Därför blev resultatet underkänt av denna panel.
Semper är en av få sorter som anger andel havreflingor. 65 procent ingår i blandningen. Den andra som preciserar mängden är Havremüsli från Urtekram, med 40 procent havregryn. Även den fick kritik: ”Hade varit godare om havregrynen varit större. Blir lite degigt.”
”Utbudet är bättre än vad jag trodde” OLIVIA KARLSSON konsumentpanelen