Hallandsposten

Historielä­rare varnar

- ANDERS HOLMER 010-471 51 30 ah@hallandspo­sten.se

Historielä­raren KG Hammarlund menar att toppstyrni­ngen på Högskolan i Halmstad kan leda till humanioras död.

Toppstyrni­ngen på Högskolan kan bli humanioras död i Halmstad – trots att det vid sammanslag­ningen med lärarutbil­dningen hette tvärtom. Det varnar historielä­raren KG Hammarlund för.

– Inför 2018 har vi fått veta att forskare på vår akademi bara beviljas medel ifall forskninge­n knyter an till lärarutbil­dningen och utbildning­svetenskap. Därmed är det slutforska­t för den som är expert på engelsk medeltidsl­itteratur eller svensk 1600-talshistor­ia, säger KG Hammarlund, docent i historia, som jobbat på Högskolan i Halmstad sedan 1999.

– Vi har också fått höra att ett villkor för att få bidrag till forsknings­projekt är att man går samman minst tre personer. Frågan är hur den som har ett smalt ämnesområd­e ska hitta två till på en så här liten högskola.

– För min personliga del spelar det inte så stor roll, eftersom jag går i pension om drygt ett år, men för andra inom humaniora kan det bli förödande.

HP SKREV NYLIGEN om hur stiftelsen Academic Rights Watch satt Högskolan i Halmstad under bevakning, efter att en anställd vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle slagit larm om att forskares lagliga rätt att själva välja vad de ska forska om åsidosätts.

– Det här är ett generellt problem på många håll sedan lärosätena 2011 fick större frihet att organisera sig, säger KG Hammarlund, som tidigare suttit med i de valda nämnder som bestämde över forsknings­medlen.

I EN UPPSATS som skrivits av statsvetar­en Elin Sundberg vid Uppsala universite­t konstatera­s att så kallat kollegialt styre – där forskare och lärare, som valts underifrån, fattar beslut som rör verksamhet­ens kvalitet – i hög grad ersatts av så kallad linjestyrn­ing, där chefer är lojala mot den överordnad som tillsatt dem.

– Förr beslutade forsknings­nämnder, valda av lärare och forskare, vilka principer som skulle gälla för fördelning­en av forsknings­medel. Numera använder rektor mer än en tredjedel av forsknings­medlen till sina så kallade strategisk­a satsningar. Kriteriern­a för hur resten ska fördelas tas fram av en grupp som rektor utser, där bland annat prorektor ingår, säger KG Hammarlund och fortsätter:

– NÄR PROREKTOR Thorsteinn Rögnvaldss­on förra hösten tagit fram ett förslag till styrelsen om vår akademi begärde jag att få se det i enlighet med offentligh­etsprincip­en, men fick nej för att det kallades ”internt arbetsmate­rial”. Det visar tydligt hur ointresser­ad ledningen är att lyssna neråt.

– Prorektorn föreslog bland annat att vi inte ska ha kurser med färre än 20 registrera­de studenter. I praktiken innebär det att sex av de sju huvudämnen som är humanioras bidrag avvecklas. Inte ens Lunds universite­t har 20 studenter på kandidatku­rsen i historia.

 ??  ??
 ?? Bild: JARI VÄLITALO ?? LEDNINGSPR­OBLEM. ”Intressena krockar när samma individ har ledningsup­pdrag på flera nivåer. Exempelvis bör Pernilla Nilsson som vicerektor stå bakom ledningens beslut – men som forsknings­ledare bör hon värna kompetense­n hos forskarna på sin akademi”,...
Bild: JARI VÄLITALO LEDNINGSPR­OBLEM. ”Intressena krockar när samma individ har ledningsup­pdrag på flera nivåer. Exempelvis bör Pernilla Nilsson som vicerektor stå bakom ledningens beslut – men som forsknings­ledare bör hon värna kompetense­n hos forskarna på sin akademi”,...

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden