Anpassningsbidrag hjälper många
HALMSTAD: Över 700 ärenden hanteras årligen av kommunens handläggare av bidrag till bostadsanpassning. Knut Andersson är en av få som nekas.
Kommunens två handläggare av bidrag till bostadsanpassning, Ingrid Norling och Roine Abrahamsson, har bråda dagar. De hanterar årligen över 700 ärenden.
Ett normalår beslutar de om åtgärder för drygt elva miljoner kronor. Tröskelärendena är bland de billigaste, i genomsnitt är ett sådant bidrag på drygt 1 000 kronor.
Bidraget som bekostas med skattemedel gör stor skillnad för den enskilde. Det kan helt förändra möjligheterna att komma ut, sköta sin hygien och bo kvar hemma, för att nämna några exempel.
De i särklass dyraste bostadsanpassningarna är när det behöver göras en tillbyggnad eller större ombyggnad av en bostad.
– Det är till exempel familjer som får barn med omfattande funktionsnedsättningar. Ofta behöver de utrymme för skrymmande hjälpmedel, som kräver mer yta än vad som normalt anses behövas, säger Ingrid Norling.
EN VANLIG FRÅGA som uppstår när man pratar om bostadsanpassning är om den som fått sin bostad omgjord med hjälp av skattemedel kan flytta därifrån och ändå få hjälp med nästa bostad.
– Lagen är tuff, om man har en känd funktionsnedsättning, man måste välja en bostad som är så bra som möjligt. Samtidigt är lagen väldigt tydlig: du har rätt att flytta hur många gånger som helst, oavsett hur mycket du har fått anpassat i din gamla bostad. Men trots det har man ansvar att leta efter en bostad som är så lämplig som möjligt, fortsätter hon.
BLAND DE SOM ansöker om bidrag för bostadsanpassning och som av olika skäl nekas bidraget är det inte ovanligt att man frågar öppet: ”Varför får inte jag, Kalle Karlsson fick ju?”
– Vi ser ju att båda behöver hjälpen, men om den sökande hyr bostaden och vi meddelat ett avslag på grund av regelverket, påtalar vi naturligtvis det för fastighetsägaren: ”Det här borde du fixa...” Vi påtalar att det ska de som fastighetsägare se till, beskriver Ingrid Norling.
– Vår erfarenhet är att en del faktiskt är väldigt snabba med att vilja hjälpa hyresgästen, lägger Roine Abrahamsson till.
Ett annat exempel på sådant som var svårt för en sökande att acceptera är den begäran om en ledstång i ett trapphus, som handläggarna nekade bidrag:
– När ärendet prövades i förvaltningsrätten vidhöll rätten att det skulle ha byggts en ledstång när huset uppfördes. Det framkom även på ritningarna av huset, men det har inte funnits någon under alla dessa år. Den personen fick således inte rätt, säger Ingrid Norling.
KAMMARRÄTTSDOMARNA väger tyngre än de från förvaltningsrätten, eftersom förvaltningsrätten består av domaren och lekmän. Kammarrätten består av fler lagkunniga. Domar från alla överprövande instanser är vägledande för handläggare över hela landet.
– Därför uppmanar vi alla som får avslag att överklaga våra beslut. Det ä jättebra, även om det naturligtvis kan vara jobbigt för den enskilde.
Lagen om bostadsanpassningsbidrag är på väg att göras om. I den nuvarande utformningen är det till exempel inte möjligt för handläggarna att lämna förhandsbesked.
– Vi får samtal, exempelvis från personer som vill flytta och undrar om de kan få bidrag. Men vi kan inte lämna några förhandsbesked, säger Roine Abrahamsson.
Svårigheten de hanterar är att personen med ett behov av bostadsanpassning kanske står inför att välja en bostad där reglerna hindrar att man beviljar ett bidrag. Samtidigt gör bostadsbristen urvalet väldigt begränsat för den som behöver byta bostad.
– Det blir ett dilemma, just för att vi inte kan ge några förhandsbesked, fortsätter han.
Ingrid Norling har ingått i en referensgrupp när Boverket sett över lagen och lämnat förslag till hur lagstiftningen kan moderniseras.
– Den nya lagen kan troligen sjösättas 1 juli 2018. Ett av förslagen i den är att man ska kunna ge förhandsbesked, beskriver hon.