FILMSPANING

Hur kul blir Ove i Solsidan jämfört med En man som heter Ove, och är det inte dags för Reine Brynolfsson att äntligen få en Guldbagge?

Publikdragare? Solsidan

Varje år behöver svensk film en publiksuccé av typen Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann eller En man som heter Ove. Alltså en film som välter biljettkassorna och drar miljonpublik. 2017 hoppas den så kallade branschen på att Solsidan skall vara den filmen. Jag är skeptisk. Ett tv-avsnitt/solsidan landar på 22 minuter. En lagom dos av Johan Rheborgs, Josephine Bornebuschs och Henrik Dorsins för all del småkul, men också påfrestande rollfigurer. En långfilm känns väldigt – tja – långt.

Guldbaggekandidat: Reine Brynolfsson

För trettio år sedan hade Reine Brynolfsson huvudrollen i Korpens skugga. Nu har han huvudrollen i Korparna. Två filmer med fågeln korp i titeln (det är bara Kvarteret Korpen som saknas). Genom karriären har Brynolfsson, född i Göteborg 1953, obehindrat växlat mellan dramer, spänningsfilmer, komedier och Colin Nutley-filmer. Att den här högklassige karaktärsskådespelaren inte vunnit en guldbagge är snudd på obegripligt, men det geniala porträttet av den hårt prövade bonden Agne i Korparna gör att Brynolfsson seglar upp som guldbaggefavorit i kategorin bästa manliga huvudroll.

Bekymmersamt: Paddington 2

Efter Harvey Weinstein-skandalen är det ingen – och jag menar verkligen ingen – som vill ha något att göra med filmbolaget The Weinstein Company. Problemet är att det ligger färdiga filmer och väntar på att få premiär. En av dessa filmer är Paddington 2: En barn- och familjefilm som kretsar kring en snäll björn i London. Det känns verkligen inte okej att den filmen är producerad av en man som systematiskt sextrakasserat unga kvinnor i flera decennier. Men premiären kommer att bli av, den 24 november. Gissningsvis med namnet Weinstein bortplockat från filmens för- och eftertexter.