Lagen om samtycke missar målet
Den utlovade samtyckeslagen är inte rätt väg att gå för att få fler dömda för sexövergrepp, enligt experter. Sexbrott är ofta svåra att bevisa och de problemen består även om lagen ändras. De senaste åren har andelen uppklarade våldtäkter mer än halverats.
I spåren av metoo-kampanjen passade regeringen förra helgen på att utlova en ny samtyckeslag, som sannolikt införs till nästa sommar. Men juridiska experter varnar för orimliga förväntningar.
Ingen instans bedömer att fler kommer att dömas för övergrepp.
– Om man tittar på den allmänna debatten så framställs det ibland som att en samtyckeslagstiftning är den sista brickan i pusslet för att komma tillrätta med sexualbrott. Men så är det inte, det är avsevärt mer komplext än så, säger Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president.
RISK FINNS ATT tilltron till rättsväsendet skadas, anser Bengt Ivarsson, ordförande i Advokatsamfundet.
– När det går upp för dem som anmäler att det blir inga fällande domar utan det blir ungefär samma utfall som i dag, då tror jag att man kommer att bli väldigt besviken. Risken är att man i ännu mindre omfattning än i dag anmäler, säger Ivarsson, som också var expert i utredningen om lagen.
Problemet med sexualbrott är att de ofta är svåra att bevisa. Och det blir inte lättare med en samtyckeslag enligt åklagarna.
– Hur visar man att det fanns samtycke, respektive avsaknad av samtycke? Just att bevisa att något inte förelegat är en stor svårighet, säger Marianne Ny, överåklagare på utvecklingscentrum i Göteborg.
Samtidigt riskerar ett större fokus att riktas mot den drabbade, som kan få utstå än mer integritetskränkande frågor än i dag.
– I och med att man måste ha ett samtycke för varje enskilt moment, innebär det att såväl åklagare som försvarare måste ställa frågor kring dessa moment. Och att sitta och berätta om sitt sexuella umgänge i detalj inför en domstol tror jag är oerhört jobbigt för de flesta människor, säger Bengt Ivarsson.
BROTTSFÖREBYGGANDE rådets statistik visar att en stor del av anmälningarna om våldtäkt inte går vidare till åtal. För tre år sedan ledde 20 procent av de våldtäktsbrott som handlagts av polisen till att en person åtalades. Första halvåret i år är motsvarande siffra 8 procent.
– Det ser väldigt lågt ut och vi har uppmärksammat att det har varit problem på området. Men vad siffran egentligen säger vågar jag inte uttala mig om eftersom vi inte analyserat det på djupet, kommenterar överåklagare Marianne Ny.
Men om lagstiftning inte är rätt väg att gå – vad krävs då för att rättsväsendet bättre ska komma åt sexövergrepp och våldtäkter?
– Det finns bara en väg att gå och det är bättre brottsutredningar. Att man anmäler tidigt och att polis och åklagare blir duktiga på att säkra bevisning på ett tidigt stadium. Det är nyckeln till framgång, säger Fredrik Wersäll.
SEDAN KOMMER MAN ändå inte att nå fram i alla de ärenden där det kanske ändå förelegat en våldtäkt, påpekar Marianne Ny.
– Kravet på bevisning för fällande dom ligger högt, det ska vara ställt utom rimligt tvivel. Den vanligaste invändningen är att samlaget skedde med samtycke. Och det krävs ganska mycket för att slå hål på den invändningen, konstaterar hon.
Flera instanser är positiva till en samtyckeslag, bland annat Polismyndigheten och Socialstyrelsen.
Regeringen anser att lagförändringen till en samtyckeslag kommer att sända en tydlig signal kring att allt som inte är frivilligt är ett övergrepp och därmed få en stark förebyggande effekt.